• Sköt om ditt avlopp

    Här går vi igenom grunderna för hur du kan sköta om ditt avlopp.

    Även om många avloppsanläggningar verkar sköta sig själva behöver de underhåll och regelbunden kontroll. Du har flera skäl till att titta till och följa upp din anläggning.

    1. Anläggningen håller längre om den sköts rätt.
    2. Anläggningen renar och skyddar bättre om den får rätt underhåll och kontrolleras.
    3. Du kan bara upptäcka fel om du undersöker anläggningen.
    4. Enligt miljölagstiftningen ansvarar du för att reningen fungerar som den ska. Slamtömning, service och uppföljning är stöd och förutsättningar för det.

    Spola rätt

    Vad som spolas ned och vad som källsorteras som avfall i ditt hushåll får stor betydelse för din avloppsanläggning. Avloppsanläggningar är designade för att rena normalt avloppsvatten från hushåll. Det vill säga avlopp från toaletter, bad, disk och tvätt. Och i toaletten är enbart kiss, bajs och toalettpapper välkommet.

    Att du gör dig medveten om vad som spolas ned i hushållet har alltså stor inverkan på din avloppsanläggning. Det är viktigt för samhället i stort att alla avstår från att spola ned annat avfall än det normala avloppsvattnet. Läs mer om vad du kan göra för att undvika onödiga föroreningar i avloppet

    Detta kan hända om fel saker hamnar i avloppet:

    • Farliga starka kemikalier kan slå ut de bakterier som bryter ned föroreningar i avloppsvattnet. Om den biologiska reningen slås ut får hela anläggningen i regel problem med sin rening och anläggningen kan ta skada. I synnerhet markbaserade anläggningar som kan sätta igen om föroreningarna inte bryts ned som de ska. Farligt avfall har inte i avloppet att göra. Lämna in det på en återvinningsstation.
    • Vi har fått rapporter om att fett och och såpa kan lyckas slinka igenom slamavskiljare och orsaka igensättningar i reningssteget. Fett kan också orsaka proppar i avloppsledningar. Spola helt enkelt inte ned fett i avloppet. Om det är så mycket att du kan hälla ut det – häll över det i en flaska med hjälp av en tratt. Torka ur t.ex. stekpannor med papper och släng i fasta avfallet innan du diskar.

    Om du har en hink med mycket såpa, slå då hellre ut den utomhus på växtligheten än att spola ned den i avloppet. Det gäller även skurvatten.

    Undvik överbelastning

    Backspolning av vattenreningsfilter ska inte ledas till avloppsanläggningen, de är inte gjorda för att ta emot den mängden eller den koncentration av metaller som kan följa med.

    Dagvatten, takvatten och annat dräneringsvatten ska inte heller ledas till avloppsanläggningen.

    Spabad, badtunnor och större badkar (mer än ca 300 liter) kan leda till överbelastning. Om du tänker installera något sådant behöver du kolla så att slamavskiljare och anläggningen är rätt dimensionerad.

    Fungerande slamavskiljning

    En av de viktigaste skötselåtgärderna är att tömma slamavskiljaren. Anläggningar ska i regel tömmas minst 1 gång per år, vid behov eller enligt villkor i tillståndet. Om tömningar sker för sällan kan slamavskiljaren bli överbelastad och efterföljande reningssteg ta skada.

    Har du möjlighet att närvara vid tömning? Om du har det är det ett bra tillfälle för att få slamtömmarens omdöme och i vissa fall kunna inspektera slamavskiljaren då den inte är vattenfylld.

    Tömningsintervallet varierar beroende på:

    • Om det rör sig om ett fritidshus eller permanentboende.
    • Om det är blandat avlopp eller bara BDT-avlopp.
    • Hur stor slamavskiljaren är.
    • Om anläggningen har kemisk fällning eller inte.

    Flytslam ska enbart finnas i slamavskiljarens första kammare, om den har flera kammare. Mycket flytslam i sista kammaren är det ett tecken på att något inte står rätt till. Om det finns flytslam i flera kammare regelbundet måste slamtömning ske oftare eller slamavskiljningsvolymen utökas.

    Vattennivån i slamavskiljaren skall ligga i nivå med utloppsröret. Om den inte gör det finns troligtvis en läcka i brunnen som måste tätas eller om vattnet ligger ovan kant på utloppsröret har sannolikt infiltrationsbädden börjat sätta igen.

    T-röret vid slamavskiljarens utlopp har som funktion att hämta vatten under ytan. Om du har en modell där du ser och kommer åt utloppet är det en enkel åtgärd att inspektera och se till att T-röret är på plats.

    Checklista inför tömning

    Gör detta för att underlätta slamtömningen:

    • Se till att slamavskiljarens mellanväggar och T-rör är hela.
    • Se till att tömningsstället är väl synligt och lättåtkomligt.
    • Byt ut trasiga brunnslock, stora tunga lock utan handtag byts mot mindre. Locket ska utan svårighet kunna öppnas av en person, locket ska vara över markytan och inte täckt av jord. (underlätta slamtömmarens arbetsmiljö)
    • Markera gärna var brunnen finns med en pinne eller skylt så att den lätt kan hittas både sommar och vintertid och av tillfällig personal.
    • Se till att tillfartsvägar är väl röjda från utstickande träd och grenar.
    • Röj gräs och buskar runt om.

    Undvik följande:

    • Plantera inte buskar och blommor i närheten av anläggningen.
    • Blockera inte brunnslock med blommor, ved, snöhögar eller annat.

    Kontrollera anläggningen

    Ju mer aktiv rening du har, t.ex. tillsats av fällningskemikalie eller pumpar, desto större behov av regelbunden service lär du ha. Men även så kallade passiva system behöver kontrolleras och följas upp.

    Här litar vi kontrollpunkter för framförallt markbaserade anläggningar. Tillverkare av minireningsverk och servicefirmor kan ge mer specifika kontrollprogram för sina produkter.

    Fördelningsbrunn

    Efter slamavskiljaren kommer i regel en brunn som fördelar ut avloppsvattnet till spridarledningar. Fördelningsbrunnen är ett bra ställe att regelbundet inspektera.

    Lika mycket vatten ska fördelas till alla spridarledningar. Om så inte, behöver det justeras. En snedfördelning innebär att man missar delar av bäddens reningspotential och därmed ger sämre reningsresultat och kan förkorta anläggningens livslängd.

    Om det har bildats påväxt i fördelningsbrunnen ska denna tas bort. Spola sedan rent och kontrollera oftare. Sjok som lossnar kan annars föras in i spridarledningen och sätta igen hålen i spridarledningarna.

    Infiltration

    För ner en mätsticka i luftningsröret och kontrollera om det står kvar vatten en längre tid i spridarledningen. Att det står lite vatten, eller finns lite slam, är inte konstigt i och med att spridarledningen i marken lutar för att få ett lämpligt självfall över bädden. Det du ska vara uppmärksam på är om det står så mycket vatten eller slam i luftningsröret så att luftningen bryts. Det är viktigt att anläggningen ventileras och syresätts.

    Mycket vatten eller slam i luftningsröret kan bero på:

    • Hög grundvattennivå, t.ex. efter ihållande regn eller kraftig snösmältning. Mät igen när grundvattnet sjunkit. Eventuellt kan dränering bli nödvändig.
    • Anläggningen belastas med mer avloppsvatten än vad anläggningen är dimensionerad för. Kontrollera vattenförbrukningen och jämför med hur mycket vatten anläggningen är byggd för att ta emot.
    • En större föroreningsbelastning än vad anläggningen är dimensionerad för (infiltrationsytan kan bli så tät att vattnet inte släpps igenom). Vid belastning av tillfällig karaktär försök låta anläggningen vila ett par månader. Vid permanent belastning utvidga anläggningen.
    • Hålen i spridarledningen kan ha satt igen. Försök spola via luftningsröret. Om igensättningen består av biologisk påväxt kan den tillbakabildas om anläggningen får vila ett par dagar.

    En möjlig orsak till igensättning kan vara att fett tagit sig igenom slamavskiljning och fördelarbrunn. Möjliga åtgärder är då att se över slamavskiljningen. Samt att se över vanorna i hushållet.

    Om bädden verkar överbelastad kan en åtgärd  i så fall vara att minska vattenförbrukningen eller att göra anläggningen större. Det senare kräver dock ett nytt tillstånd. Det kan också bero på inläckage. Jämför vattentillflöde under torra perioder med hur det verkar stå till efter en blöt period.

    Markbädd

    Det utgående vattnet bör vara klart, ofärgat och vara fri från stark avloppslukt. Om det inte är det har mörk färg och stinker är det troligen något fel med syresättningen och/eller den biologiska nedbrytningen i markbädden. Det kan också vara ett tecken på att markbädden är överbelastad. Kontrollera anläggningen noggrant i enlighet med de punkter ovan som är tillämpbara.

    Minireningsverk

    För att minireningsverket ska fungera tillfredsställande måste regelbunden service och skötsel utföras av sakkunnig. Reningsverk bygger på aktiv reningsteknik med flera moment i behandlingen. Pumpar, kompressorer, ventiler med mera kräver el, fällningskemikalier måste fyllas på och därmed behöver verket övervakas.

    Dokumentation

    Samla all dokumentation på ett ställe, förslagsvis en pärm. Om du t.ex. har köpt ett minireningsverk eller annan förtillverkad avloppsrening har du säkert fått en pärm på köpet.

    Här är ett förslag på vad husets avloppspärm bör innehålla:

    • Kopia av tillståndet till anläggningen (om pärmen hänger med ut i fält är det bra att ha kopia istället för originalet)
    • Ritningar och beskrivningar av anläggningen från ansökningshandlingarna.
    • Dokumentation från anläggandet (ibland kallat kontrollrapport)
    • Driftsinstruktion (anläggarens beskrivning av hur anläggningen ska belastas och skötas)
    • Journal över skötseln – anteckna tömningar, kontroller etc. För vissa anläggningstyper är det naturligt att anteckna viktiga händelser som har med driften av anläggningen att göra.
    • Servicerapporter – om du har en anläggning som behöver regelbunden service och intrimning.

    Många miljökontor kräver att du som har ett minireningsverk håller en journal uppdaterad som en del av din egenkontroll. Här kan noteringar göras vid kemikaliepåfyllning, provtagning, service, driftsproblem, ingrepp, materialbyte eller andra åtgärder av betydelse för anläggningens funktion.

    Sluten tank

    En sluten tank ska vara hel och ha ett låst lock för att förhindra olyckor. Vid misstanke om att den slutna tanken är otät (vid inläckage eller utläckage) kontakta miljökontoret. Se checklistan för att underlätta slamtömning.


    Denna informationssida bygger på inspiration från Falu kommun och Värmdö kommun och deras informationsmaterial till berörda husägare. Tack för hjälpen.

    Till toppen