• Anläggningar

    Här samlar vi de vanligaste behandlingsstegen i enskilda avlopp. Det är i dessa som merparten av reningen av avloppsvattnet äger rum.

    Tips: Använd gärna översikten till höger.

    När det gäller krav på enskilda avlopp så är det alltså prestandan i dessa behandlingssteg som avgör om anläggningen anses klara kraven eller inte. Vi har valt att samla de olika reningsteknikerna under samlingsnamnet Anläggningar så att du lättare hittar dem i vårt produktregister.

    Vi har även lagt till behandling av BDT-vatten under BDT-rening.

    Markbaserad rening

    Denna teknik renar med hjälp av marken. Det finns olika varianter av markbaserad rening men principen är densamma. Det finns system med självfall och trycksatta system med pumpning.

    Infiltration: Reningen sker i de naturgivna marklagren.

    Markbädd: Bädden grävs ur och marken ersätts med markbäddssand.

    Biomoduler: En förstärkning av den biologiska reningen i markbaserad rening.

    Infiltration

    I en infiltrationsanläggning renas vattnet genom att det rinner genom naturliga jordlager och sprids via marken till grundvattnet. I marken sker naturlig rening av vattnet genom biologiska, fysikaliska och kemiska processer. Infiltration kan användas för rening av blandat, urinavlastat avloppsvatten, eller enbart BDT-vatten.

    Skisser över en infiltration från Naturvårdsverkets tidigare allmänna råd.
    Läs mer i Naturvårdsverkets faktablad om infiltrationsanläggningar.

    Installation och funktion

    För att infiltration ska vara möjlig måste marken vara tillräckligt genomsläpplig och ha förmåga att transportera bort vattnet. Jorden får heller inte vara för grovkornig eftersom vattnet då inte hinner renas innan det når grundvattnet. För att få reda på markens infiltrationskapacitet gräver man en provgrop.

    Vid olämpliga platsförhållanden kan avloppsvattnet behöva pumpas till en mer lämplig placering.

    Infiltrationsanläggningen ska anläggas enligt god praxis. Anläggandet  av en avloppsanläggning bör utföras av en sakkunnig person.

    Miljö och kretslopp

    Utsläpp från en infiltrationsanläggning sker till grundvattnet, vilket kan medföra problem om behandlingen inte fungerar tillfredsställande.

    Miljöskydd

    Ämne

    BOD

    fosfor

    kväve

    Reduktion i % av total mängd*

    90-95

    25-90

    20-40

    *enligt Naturvårdsverket, Små avloppsanläggningar (2003)

    Med enbart infiltration finns ingen möjlighet till kretslopp av närsalter från avloppsvattnet.

    Drift och skötsel

    En infiltrationsanläggning kräver mycket lite tillsyn och skötsel. Den bör dock inspekteras minst en gång om året genom att kontrollera att det inte står vatten i luftningsröret (om sådant finns).

    Slamavskiljaren behöver tömmas regelbundet för att skydda reningen i bädden. Genom att tömma slamavskiljaren och forsla bort fast avfall minskar risken för igensättning av infiltrationsanläggningen. Läs mer om slamavskiljning här

    Att tänka på

    • Vid infiltration av avloppsvatten finns alltid en risk att dricksvattenbrunnar förorenas.
    • Det är svårt att kontrollera funktionen på en infiltration, eftersom man inte kan ta ett vattenprov på ett lätt sätt.

    Markbädd

    Om marken på din fastighet inte är lämplig för infiltration eller om infiltration av avloppsvatten inte är önskvärd på grund av många dricksvattentäkter i området kan markbädd vara ett alternativ. En markbädd fungerar som en infiltrationsanläggning men reningen sker i ett uppbyggt sandlager istället för i markens naturliga jordlager. I botten på sandlagret samlas det vatten som inte rinner vidare ner i marken och leds exemplevis ut till ett dike.

    Markbäddar är en av de vanligaste teknikerna för enskilt avlopp och är väl beprövad. Tekniken används både för blandat avloppsvatten och för enbart BDT-vatten.

    Skiss över markbädd från Naturvårdsverkets faktablad om markbäddar

    När markbädden ligger högre än huset behövs pumpning. Läs mer om ledningar och pumpar

    Installation

    *Enligt rapporten Robusta, små uthålliga avloppssystem. Naturvårdsverket rapport 5224, 2002.

    En markbädd byggs upp av flera lager av grus och sand med olika funktion, se profil nedan. Ofta är bädden öppen i botten så att mycket vatten infiltreras, och via utloppsröret i botten rinner det vatten ut som inte marken kan ta emot. På platser där det är olämpligt att avloppsvatten infiltrerar i marken, bör markbäddens botten och sidor tätas med plast/gummiduk eller annat tätskikt. Tätskiktet ska hålla hela markbäddens livslängd. Då kan man även bättre följa upp markbäddens funktion.

    En markyta på ca 20-50 m² per hushåll åtgår för markbädden beroende på markförhållanden, typ av avloppsvatten och eventuella försiktighetsmått. Anläggningen dimensioneras vanligen utifrån en belastning på 50-60 l per m² och dygn.

    Det finns markbäddar med tät botten och markbäddar med otät, öppen botten. Den täta botten, till exempel en gummiduk, gör att allt vatten som rinner genom markbädden rinner vidare till utloppsbrunnen eller efterföljande filter. I markbäddar med tät botten är det extra viktigt att försäkra sig om att bädden ventileras och syresätts. I markbäddar utan tät botten infiltreras alltid en del, eller stor del, av avloppsvattnet. Detta innebär att grundvattnet tar emot det renade vattnet och att det kan vara svårt att ta prov på utgående vatten i utloppsbrunnen i och med att det kanske inte kommer ut något vatten där.

    Markbädden ska anläggas enligt god praxis. Utförlig beskrivning av planering och dimensionering samt byggnadsbeskrivningar har bl.a. getts ut av Naturvårdsverket. Anläggandet av en avloppsanläggning bör utföras av en sakkunnig person.

    Miljö och kretslopp

    Rätt anlagda och väl fungerande markbäddar renar i regel avloppsvattnet väl från smittämnen och organiskt material. Reningen av fosfor är mer osäker, framförallt efter en längre tid då bädden belastats med blandat avloppsvatten. För att en markbädd ska klara det vanliga kravet om normal skyddsnivå (70 % reduktion av totalfosfor) anser de flesta miljökontor att markbädden behöver kompletteras med någon teknik som minskar fosformängderna.

    Markbädden är dock en bra teknik för rening av BDT-vatten eftersom det innehåller mindre mängder fosfor.

    Med enbart markbädd finns ingen möjlighet till kretslopp av närsalter från avloppsvattnet. Ofta kombineras den dock med t ex urinsortering, sluten tank för WC eller fosforfällning, vilket gör att återföring av närsalter till odlad mark blir möjlig.

    Drift och skötsel

    Rätt anlagda markbäddar är i allmänhet robusta anläggningar som är relativt okänsliga för störningar. De kräver lite tillsyn och skötsel.

    Markbädden bör dock inspekteras minst en gång om året då man bland annat undersöker att luftningsröret inte är vattenfyllt. För att reningen ska fungera bra i en markbädd får markbädden inte vara vattenmättad. Vattnet ska hela tiden rinna vidare genom bädden.

    Slamavskiljaren behöver tömmas regelbundet för att skydda reningen i bädden. Genom att tömma slamavskiljaren och forsla bort fast avfall minskar risken för igensättning av infiltrationsanläggningen. Läs mer om slamavskiljning här

    Marken ovanpå och omkring markbädden ska hållas fri från buskar, träd och perenner med kraftiga rötter och ska heller inte utsättas för tung belastning (t ex bilparkering).

    Att tänka på

    • Markbädden ska alltid ska vara försedd med en inspektionsbrunn.
    • I områden med många enskilda brunnar och tunna jordlager är en markbädd försedd med tät botten ett bra alternativ till en infiltrationsanläggning.

    Biomoduler

    Biomoduler kallas även kompaktfilter och det finns många olika typer och fabrikat på marknaden. Gemensamt för dem alla är att de används för biologisk behandling av avloppsvatten och att de inte har några rörliga delar och inte kräver tillgång till el.

    Biomoduler kan användas för rening av blandat eller urinavlastat avloppsvatten, eller endast BDT-vatten.

    I biomodulen sker en biologisk rening av avloppsvattnet enligt samma princip som i en markbädd eller infiltration, det vill säga att  vattnet rinner vertikalt genom ett bärarmaterial. I filtret bildas en biofilm bestående av bakterier och svampar som bryter ned smittämnen och organiskt material och oxiderar ammonium till nitrat.

    Biomoduler

    Biomoduler kan användas som en markbädd med utsläpp till ytvatten eller som en förstärkt infiltration. Ett kompaktfilter kan byggas på en mindre yta än en konventionell markbädd.

    Installation

    Biomoduler kan användas som en kompakt markbädd med ett sandlager som modulerna placeras på och ett tätskikt i botten. Utsläpp sker då till ytvatten. En fördel är att det kan byggas på en mindre yta än en konventionell markbädd, ca 10-15 m².

    Anläggningen kan också byggas som en förstärkt infiltration. Då bestämmer markens infiltrationskapacitet hur stor infiltrationsyta som behövs under filtret.

    För mer exakt installationsbeskrivning hänvisas till respektive tillverkares läggningsanvisningar. Installation av en avloppsanläggning skall alltid utföras av en sakkunnig person.

    Miljö och kretslopp

    Fosforreningen är beroende av det efterföljande filtermaterialets beskaffenhet eftersom kompaktfiltret i sig inte renar fosfor. För kompaktfilter av modul-typ sker fosforreningen i sandlagret som oftast finns under kompaktfiltret.

    Miljöskydd

    Ämne

    BOD

    fosfor

    kväve

    Reduktion i % av total mängd*

    ca 90

    liten

    20-40

    *Få utvärderingar har gjorts och reduktionsgraderna är därför osäkra.

    Det finns ingen möjlighet till kretslopp av näringsämnen från avloppsvattnet med kompaktfilterteknik.

    Drift och skötsel

    Rätt anlagda kompaktfilter är i allmänhet robusta anläggningar som är relativt okänsliga för störningar och de kräver mycket lite tillsyn och skötsel. Du bör dock inspektera anläggningen minst en gång om året och då främst undersöka att luftningsröret inte är vattenfyllt.

    Om man har sorterande system där klosettvatten eller urin samlas uppi tank möjliggörs kretslopp för kompaktfilterteknik.

    Att tänka på

    • Fosforreningen är i allmänhet något sämre i ett kompaktfilter jämfört med en traditionell markbädd eller infiltration.
    • Kompaktfilter/prefabricerat filter är ett bra alternativ till traditionell markbädd om du har en liten tomt.

    Infoblad om krossmaterial

    Avloppsguidens användarförening har tagit fram ett infoblad för dig som behöver använda markbäddssand eller ersätta markbäddssand med krossmaterial i samband med markbaserade avloppsanläggningar. Infobladet beskriver generella krav på markbäddssand och sammanfattar information och råd om krossmaterial i anläggandet.

    ”Du som är gräventreprenör eller projektör behöver säkerställa att materialet du använder har rätt kvalitet och är lämpligt för markbaserade avloppsanläggningar.”

    Infobladet finns både för läsning i digital form och för utskrift på sidan för utskrifter med mera.

    Kompletterande fosforrening

    Här beskriver vi två sätt att komplettera en markbaserad rening så att den renar mer fosfor.

    Kemisk fällning: En fällningskemikalie används för att fånga fosforn så kallade flockar.

    Fosforfilter: Filtret placeras i en brunn efter en tät markbädd.

    Kemisk fällning

    Kemisk fällning är en metod för att rena fosfor som ofta används i både minireningsverk och kommunala reningsverk men även som komplement till traditionell markbädd och infiltration. Som fällningskemikalie används ofta aluminium- eller järnföreningar. Kemikalien reagerar med fosfor och bildar s k flockar, som klumpar ihop sig med uppslammat material. Flockarna sjunker till botten och bildar ett fosforrikt slam. Kemisk fällning brukar kombineras med mekanisk och någon typ av biologisk behandling.

    Fällningskemikalien doseras i ledningssystemet före eller i samband med slamavskiljning. Det kemfällda slammet samlas upp i slamavskiljaren.

    För enskilda hushåll och mindre grupper av hushåll kan kemisk fällning användas som ett komplement till traditionell markbädd eller infiltration, för att få en bättre fosforrening.

    Installation

    En styrenhet och doseringsutrustning för kemikalier kan monteras inne i huset eller utomhus, det beror på fabrikat. För installation krävs i regel utrymme för en 20-litersdunk, doseringsutrustning, tillgång till vatten- och avloppsanslutning samt elektricitet (220 V). Installation görs av tillverkaren eller annan fackman. Det finns även varianter där själva doseringen sker i slamavskiljaren.

    Eftersom slammängden ökar med kemfällning är en större slamavskiljare än normalt att rekommendera, ca 4-5 m³ för ett normalhushåll. Tillräcklig uppehållstid i slamavskiljaren är viktig för att avskiljningen ska fungera. Därför räcker det inte att tömma slamavskiljaren oftare för att kompensera för en mindre volym.

    Vissa system säljs separat medan andra enbart säljs som en komponent i ett paket. Kontrollera detta med återförsäljaren så att du får rätt pris och förutsättningar.

    Kemisk fällning kan också ske via en kemikaliesten placerad i i toaletten. Denna metod är dock inte lika effektiv och driftssäker och det är okänt vilken prestanda den har. Beskrivningen här avser i första hand kemisk fällning med flytande fällningsmedel.

    Miljö och kretslopp

    Tekniken är framförallt framtagen för att avskilja fosfor. Fällningskemikalien bidrar dock till att avskiljningen av syreförbrukande material (BOD) i slamavskiljaren ökar, i och med den ökade slammängden.

    Miljöskydd

    Ämne

    BOD

    fosfor

    kväve

    Reduktion i % av total mängd*

    liten

    50-90

    liten

    *Hellström et al, 2003. Bra Små Avlopp slutrapport.

    Det kemfällda slammet innehåller framförallt mycket fosfor som kan återföras till åkermark efter hygieniserande behandling, t ex lagring eller behandling i en komposterings- eller rötningsanläggning. Kretsloppet av fosfor förutsätter att slammet accepteras som gödselmedel av lantbruket.

    Drift och skötsel

    Underhåll görs av leverantör genom serviceavtal. Om antalet boende i hushållet förändras eller om hushållets vanor ändras betydligt kan doseringen av kemikalier behöva justeras, vilket görs av leverantör.

    Kemikaliebehållaren ska fyllas på eller bytas vid behov, upp till några gånger per år, vilket görs av fastighetsägaren.

    Efterföljande reningssteg bör inspekteras minst en gång om året.

    Anläggningen förbrukar en liten mängd el ( < 1 kWh/år) och dricksvatten (ca 30 l/år) för dosering av kemikalier. Förbrukningen av fällningskemikalier är ca 30 - 70 l/år.

    Slamtömning sker minst två gånger per år, beroende på storlek på slamavskiljare och belastning.

    Tänk på att

    • Kemikaliebehållaren måste placeras oåtkomligt för små barn om sådana vistas i huset.
    • Om man glömmer att fylla på kemikaliebehållaren så sker ingen fosforrening.

    Fosforfilter

    Ett fosforfilter är till för att öka reningen av fosfor. Ibland kallas det för fosforfälla. Fosforfiltret är ett komplement till en biologisk behandling, t.ex. en markbädd. De finns också som en komponent i vissa minireningsverk.

    Reningen i ett fosforfilter bygger på att fosfor i avloppsvattnet binds till ett material med hög kapacitet för fosforinbindning. I allmänhet används kalkbaserade filtermaterial.

    Det finns flera leverantörer av själva brunnen. I brunnen placeras filtermaterialet, som vanligtvis levereras i en storsäck som ställs ned i brunnen.

    Exempel på fosforfilterbrunn från Conclean (säck och brunn).

    Det finns ett flertal produkter på marknaden. VA-guiden har gjort en översikt över produkter för enskilt avlopp.

    Installation

    Ett fosforfilter placeras vanligen efter slamavskiljare och markbädd, eller annan biologisk behandling. Markbädden ska ha tät botten, för att vattnet inte ska infiltrera i marken, utan rinna vidare till fosforfiltret. För att tömning ska kunna ske får inte avståndet mellan filterbrunnen och platsen där kranbilen kan stå vara för stort (ca 5-10 m beroende på filtersäckens storlek). Utgående vatten från fosforfiltret har högt pH. Se därför till att människor eller djur inte kommer i kontakt med utloppet. Detta görs t.ex. genom att leda ut vattnet i en stenkista eller motsvarande.

    Det är viktigt att installationsinstruktionerna från leverantören eller tillverkaren följs. Installation av en avloppsanläggning ska alltid utföras av en sakkunnig person.

    Miljö och kretslopp

    Fosforavskiljningen i fosforfilter är hög, men det är viktigt att filtermaterialet byts ut i tid för att avskiljningen ska fungera. Förbrukat filtermaterial innehåller fosfor och kan användas som kalknings- och gödselmedel på åkermark eller till jordtillverkning. Eftersom materialets höga pH har en bakteriedödande effekt, så behövs normalt ingen behandling innan spridning på åkermark.

    Miljöskydd

    (OBS! Avskiljningen nedan är endast i fosforfiltret. I ett helt avloppssystem med fosforfilter blir avskiljningen högre, eftersom rening också sker i systemets andra delar.)

    Ämne

    Organiskt material (BOD)

    fosfor

    kväve

    Reduktion i % av total mängd*

    0-30*

    ca 90**

    Ej utvärderat***

    *Organiskt material (BOD) avskiljs i föregående biologiskt reningssteg, t.ex. i markbädd och slamavskiljare. Denna avskiljning är inte medräknad här.
    **Avskiljningen kan dock variera beroende på filtermaterial. Det material som används ska därför ha utvärderats i en oberoende undersökning.
    ***Få utvärderingar har gjorts avseende kväveavskiljning i små fosforfilter.

    Fosforfilter omfattas av EU-standarden (SS-EN 12566-7) som avser förtillverkat kompletterande reningssteg. Detta innebär bland annat att produkten ska ha testats enligt EU-standarden och CE-märkas. Med CE-märkningen följer en prestandadeklaration som anger hur bra produkten renar avloppsvatten enligt testet. Läs mer om CE-märkning och prestandadeklarationer hos Boverket.

    Utgående vatten från anläggningen håller en mycket hög pH-halt, vilket kan ge bra smittskydd.

    Drift och skötsel

    Fosforfilter är i allmänhet robusta anläggningar med litet skötselbehov och få driftsstörningar. Filtermaterialet byts ut när kapaciteten är förbrukad. Hur ofta det ska ske beror på vattenflöde och antal personer i hushållet. Fosforfiltrets funktion kan kontrolleras genom provtagning av utgående vatten. Börjar pH minska i utgående vatten är det dags att byta ut filtret (följ leverantörens instruktioner).

    Byte av filtermaterial kan ske på olika sätt. För filtermaterial som levereras i storsäck sker tömning med kranbil, då hela säcken lyfts ut och ersätts med en ny. Fosforfilterbrunnen ska vara åtkomlig för kranbil eller motsvarande, för att möjliggöra byte av filter.

    I vissa mindre fosforfilter öser man ur filtermassan för hand, även här hänvisas till leverantörens instruktioner.

    Filtermaterialet är ett hushållsavfall som kommunen ansvarar för att hämta. Hanteringen av filtermaterialet kan variera mellan olika kommuner. Kontakta renhållningen (eller motsvarande) i din kommun för mer information. Det finns även företag som erbjuder sig att hämta filtermaterialet och samtidigt leverera en ny säck.

    Att tänka på

    • Filtermaterialet måste bytas efter en viss tid då materialet är mättat med fosfor.
    • Räkna med kostnaden för byte av filtermaterial när du jämför driftskostnader för olika anläggningstyper.
    • Fosforfiltret förbrukas fortare om mycket vatten passerar. Tänk på att t.ex. inte leda backspolningsvatten från dricksvattenfiltret till avloppsanläggningen. Detta gäller förstås för alla typer av avloppstekniker.
    • Med ”fosforfälla” kan bland avses kemisk fällning (förfällning), med flytande fällningskemikalier i slamavskiljare, vilket är en annan teknik än den som beskrivits ovan! Läs mer om kemisk fällning.

    Läs mer om CE-märkning och prestandadeklarationer hos Boverket

    Minireningsverk och kompakta lösningar

    Här sker avloppsreningen i en förtillverkad produkt. Minireningsverk kan användas för att behandla både blandat avloppsvatten och enbart BDT-vatten. Tekniken som används för rening är i princip densamma som i större kommunala reningsverk, det vill säga sedimentering, biologisk rening och kemisk fällning. Det finns även minireningsverk med enbart biologisk rening och enbart kemisk rening.

    Det finns också paketreningsverk med passiva filter. Ett gemensamt drag är att de är förtillverkade kompakta anläggningar.

    Den biologiska behandlingen sker med aktiva mikroorganismer, främst bakterier, som förekommer som ett aktivt slam eller som biofilm på ett bärarmaterial.

    Idag finns det många olika tillverkare med likartade tekniklösningar. Anläggningarna varierar emellertid mycket i storlek, kostnad, utseende och i viss mån prestanda. Gemensamt är att de i hög grad är automatiserade vad gäller kemfällning, pumpning och luftning av den biologiska reningen och levereras/installeras kompletta att använda. Minireningsverk finns anpassade för ett normalhushåll (5 personer) och många tillverkare har även större modeller för gruppvisa lösningar.

    Exempel på minireningsverk från Baga, Ifö och Biovac.

    Installation

    Vissa modeller kräver extern slamavskiljning före minireningsverket. I de flesta modeller ingår dock mekanisk avskiljning som en av processerna i verket.

    De flesta minireningsverk placeras under mark, ytbehov ca 3-10 m². Vissa modeller kan placeras ovan mark, i isolerat utrymme, t.ex. källare eller garage.

    Anläggningen förankras och frostisoleras vid behov. I övrigt, se tillverkarnas anvisningar för detaljerade installationsinstruktioner. Provtagningsmöjlighet ska finnas på utgående vatten.

    Installation av en avloppsanläggning ska alltid utföras av en sakkunnig person.

    Miljö och kretslopp

    Vid stabil drift utan störningar uppnås mycket god reduktion av fosfor och BOD i ett minireningsverk, medan reduktionen av smittämnen är mer osäker.

    I de flesta (men inte alla) minireningsverk är reduktionen av kväve relativt låg.

    Värdena i tabellen nedan avser verk med både biologisk och kemisk behandling, utan särskild processteknik för kvävereduktion.

    Miljöskydd

    Ämne 

    BOD

    fosfor

    kväve

    Reduktion i % av total mängd*

    90

    ca 70-90

    30-60

    *Hellström et al, 2003. Bra Små Avlopp slutrapport.

    Det kemfällda slammet innehåller framförallt mycket fosfor som kan återföras till åkermark efter hygieniserande behandling, t ex lagring eller behandling i en komposterings- eller rötningsanläggning. Kretsloppet av fosfor förutsätter att slammet accepteras som gödselmedel av lantbruket.

    Drift och skötsel

    Slamtömning sker 1-2 ggr per år och utförs av kommunens slamentreprenör.

    Vissa minireningsverk har slamavvattnare, vilket innebär att man själv tar hand om sitt slam. Detta görs lämpligen i en latrinkompost, och innebär en viss brukarinsats några gånger per år. Detta kan vara lämpligt för platser där slamtömningen är svår/dyr.

    Regelbunden, professionell tillsyn via serviceavtal med tillverkaren bör finnas, vilket innebär minst en årlig funktionsgenomgång, byte av slitdelar vid behov och i vissa fall provtagning.

    Brukarens ansvar består i att fylla på kemikalier vid behov samt att titta till verket då och då. Anläggningen bör förses med larmfunktion som indikerar t ex vid driftsstopp eller om påfyllning av kemikalier behövs.

    Att tänka på

    • Genom att ta hand om ditt avvattnade slam själv får du en lägre årskostnad för din avloppbehandling (under förutsättning att det finns avsättning för slammet). Du bör dock ta reda på vad som gäller i din kommun vid eget omhändertagande av slam.
    • För att uppnå hög skyddsnivå enligt de allmänna råden måste du i de allra flesta fall leda det renade vattnet från minireningsverket till en efterbehandling innan det släpps ut till en å eller sjö.

    Sluten tank

    Sluten tank är inte en behandling utan en uppsamling av avloppet från vattentoaletterna inför vidare transport till behandlingsanläggning, t.ex. kommunala reningsverket eller hygienisering innan spridning på åkermark.

    För att minska vattenmängden och därmed antalet tömningar kan det vara en god idé att ha en extremt snålspolande toalett, t.ex. en vakuumtoalett, kopplad till tanken. Sluten tank rekommenderas därför inte för blandat avloppsvatten. från hushållet. BDT-avloppet behöver renas i en  en separat reningsanläggning.

    Efter hygienisering kan avloppsvattnet användas för gödsling av odlad mark.

    Exempel på slutna tankar från Uponor, Ifö, Fann och Wavin.

    Installation

    Viktigt att avståndet mellan toalett och tank inte är för långt och att lutningen på ledningen läggs enligt toalettillverkarens rekommendationer. Detta är extra känsligt om man använder en extremt snålspolande toalett.

    En sluten tank dimensioneras vanligtvis efter vilken toalett och nyttjandegrad man har. För att hålla nere antalet tömningar per år bör man om möjligt inte ha mindre tank än 6 m³ för ett permanenthus.

    Den slutna tanken bör ha minst en rejäl manlucka, för att man ska komma åt ordentligt vid slamsugning, kunna inspektera att tanken är helt tömd och vid behov kunna spola rent. Tankar med enbart snabbkoppling är inte att rekommendera.

    För att undvika obehagliga överraskningar bör tanken vara försedd med nivålarm. Installation av en avloppsanläggning ska utföras av en sakkunnig person.

    Miljö och kretslopp

    Att samla upp klosettvatten separat är ett effektivt sätt för att minska utsläppen av smittämnen, kväve, fosfor och i viss mån även syreförbrukande ämnen (BOD).

    Slutna tankar för WC-vatten innebär mindre risk för spridning av smitt- och näringsämnen lokalt eftersom avloppsvattnet behandlas på annan plats.

    Miljöskydd

    Ämne

    BOD

    fosfor

    kväve

    Reduktion i % av total mängd*

    42

    75

    90

    *Reduktionen har beräknats utifrån bilaga 1 i Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar.

    Med klosettvattenuppsamling i sluten tank finns stor potential för kretslopp av närsalter till odlad mark. Detta förutsätter att klosettvattnet hygieniseras först, t ex genom lagring eller behandling i en våtkomposterings- eller rötningsanläggning.

    Drift och skötsel

    Nivån i tanken bör kontrolleras då och då även om man har nivålarm. Viktigt med täta anslutningar och att toaletter inte står och läcker. Annars riskerar tanken fyllas med vatten.

    Tömning av tank sker vid behov, eller enligt slamentreprenörens schema.

    Att tänka på

    • Det enda som ska spolas ned i en toalett är toalettpapper och det som passerat kroppen! Speciellt viktigt om en lantbrukare sprider klosettvattnet på sina odlingar.
    • Du måste installera en reningsanläggning för att behandla BDT-vattnet från hushållet.
    • Alla kommuner tillåter inte sluten tank som en permanent avloppslösning.

    BDT-rening

    Spillvattnet från BDT-avloppet (bad-, disk- och tvätt) och avloppet från toaletter har olika egenskaper. Det går att anpassa den markbaserade reningen till att rena BDT-avlopp. Anläggningarna kan då i regel göras lite mindre. Och det  finns minireningsverk och inneslutna filter för BDT-vatten.

    Här hittar du information om BDT-lösningar både för permanentboende och för hus med enklare standard. Om du inte har vatten indraget i huset utan bär in och ut vatten i hinkar, behövs normalt sett ingen avloppsanläggning.

    Slamavskiljaren är en förbehandling innan rening av avloppsvatten. För rening av BDT-vatten räcker en tvåkammarbrunn. När WC är anslutet krävs trekammarbrunn. Mer om slamavskiljning

    Infiltrationsbädd

    En infiltrationsbädd är ett bra sätt att ta hand om BDT-vatten men marken måste kunna släppa igenom, ta emot och leda bort vattnet. En infiltration som bara tar emot BDT-vatten kan vara något mindre än en som även tar emot avfall från toaletten. Läs mer om infiltrationsbäddar här.

    Markbädd

    En markbädd fungerar som en infiltrationsanläggning men man lägger på sand, istället för att använda den naturliga jorden på platsen. Ofta anläggs markbäddar där den naturliga jorden inte kan släppa igenom vatten, exempelvis där det är mycket lera. Markbäddar har ett utloppsrör för det vatten som inte kan rinna nedåt, vissa anläggningar görs med helt tät botten. Vattnet från utloppsröret behöver ledas bort via till exempel ett dike. En markbädd kan vara något mindre om det bara är BDT-vatten som ska behandlas. Läs mer om markbäddar här.

    Biomoduler

    Modulerna kan liknas vid en konstgjord markbädd och läggs ofta ut på en bädd av sand eller ett spridningslager med bergkross. Läs mer biomoduler

    BDT-filter

    BDT-vattenfilter, även kallade gråvattenfilter, är kompakta anläggningar för rening av det så kallade bad-, disk-, och tvättvattnet, dvs allt vatten från hushållet utom toalettvattnet. Flera av produkterna på marknaden är anpassade för fritidshus. Kapaciteten är lägre än för permanenthus, ofta bara 300-500 liter per dygn, och filtren är inte alltid vinteranpassade.

    Gemensamt för olika BDT-vattenfilter på marknaden är det lilla formatet och att själva filtret är placerat i en behållare.

    Några exempel på BDT-vattenfilter på marknaden. Flera av dem kan monteras av fritidshusägaren själv.

    Installation

    Det finns BDT-vattenfilter som grävs ned och sådana som placeras ovanpå marken. Till flera av filtren behövs det ingen slamavskiljare innan. Utgående vatten från filtret leds lämpligen bort via mark, t ex i en stenkista eller ett grusfyllt dike.

    Miljö och kretslopp

    BDT-vatten är mindre förorenat än avloppsvatten som innehåller toalettvatten. Bara genom att samla upp och separera toalettvattnet från BDT-vattnet, istället för att ha ett blandat avlopp, får man en minskning av näringsämnen i avloppet med ca 85-90 % och risken för smittspridning försvinner nästan helt. Det uppsamlade toalettavfallet är en resurs som kan användas som gödning på åkermark.

    Däremot innehåller BDT-vattnet syreförbrukande ämnen (BOD) samt kan innehålla metaller och rester av hushållskemikalier. Lämplig teknik för rening är markbaserad rening eller annan biologisk behandling som även fungerar som luktskydd och barriär mot skadliga utsläpp av föroreningar.

    Få utvärderingar har gjorts på dessa BDT-vattenfilter, och därför finns liten kunskap om reduktionsgraden av olika föroreningar. BDT-vattenfilter omfattas inte av kravet på CE-märkning, som gäller för avloppsprodukter för rening av blandat avlopp.

    Drift och skötsel

    Precis som för alla avloppsanläggningar bör BDT-vattenfiltret inspekteras regelbundet, för att kontrollera att allt fungerar som det ska. Skötseln varierar mellan fabrikat, men kan bestå i att byta ut torv, eller att spola rent filter.

    Att tänka på

    • BDT-vattenfilter är ofta anpassade för en lägre vattenförbrukning än för permanentboende.
    • BDT-vattenfilter har ofta ingen särskild rening av fosfor eller kväve, varför det t.ex. inte är lämpligt att leda urin till dem.
    • Alla kommuner godkänner inte BDT-vattenfilter, inte ens för ett fritidshus.
    • Det finns även andra lösningar för BDT, t ex markbädd eller infiltration.

    Läs mer om BDT-vatten: Innehåll, risker och resurshushållning

    Till toppen