Avloppsguidens ordlista

Det blir lätt många facktermer när vi skriver om avloppsrening. Här är ett urval av några i fet stil med en kort förklaring under.

Aerob
Syrerik.

Aktivt slam
Biologiskt slam för rening av avloppsvatten bestående av bakterier och andra mikroorganismer som bryter ned avloppsvattnets innehåll av organiskt material vid tillgång på syre.

Ammonium
Kväveförening med kemisk beteckning NH4+

Anaerob
Syrefri.

BDT-vatten
Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp.

Biofilm
Beteckning på det tunna skikt av mikroorganismer som finns i t.ex. markbäddar, infiltrationsanläggningar och kompaktfilter där den biologiska reningen äger rum. Även kallat biohud.

Biologisk rening
Reduktion av syreförbrukande ämnen och eventuellt kväve med hjälp av mikroorganismer som finns i sandfilter, markbäddar, aktivt slam, biobäddar, etc.

Biologisk toalett
Se komposterande toalett.

Biomodul
Prefabricerat filter för biologisk behandling av avloppsvatten. Ibland inneslutna i box eller byggda med tätskikt i botten.

Blandat avloppsvatten
Avloppsvatten från hushåll som innehåller både klosett- och BDT-vatten.

BOD
Biokemisk syreförbrukning, parameter som anger vattnets innehåll av syreförbrukande organiskt material. Kan anges i BOD7 och BOD5.

Dagvatten
Regn och smältvatten som inte infiltrerar grundvatten eller tas upp av vegetation, utan istället rinner av från hårdgjorda ytor såsom tak, vägar och parkeringsplatser.

Denitrifikation
Bakteriell omvandling av nitratkväve (NO3-) till luftkväve (N2).

Dräneringsvatten
Vatten som samlas upp under markytan och leds bort, t.ex. vid dränering av husgrunder. Kallas även dränvatten.

Dubbelspolad toalett
Urinsorterande toalett som spolar både kiss och bajs med vatten.

Enkelspolad toalett
Urinsorterande toalett som endast spolar urin med vatten. Bajset går direkt till ett uppsamlingskärl för latrin.

Enskilt avlopp
Avloppsanläggning utanför kommunalt VA-område. Oftast för ett hushåll, men kan också behandla avlopp från en grupp av hushåll. Synonymt med små avlopp och små avloppsanläggningar.

Eutrofiering
Tillförsel av näringsämnen (främst kväve och fosfor) till ett vattendrag, likställs ofta med övergödning.

Extremt snålspolande toalett
Toalett som förbrukar mindre än 1 liter vatten per spolning.

Fosfor
Växtnäringsämne, kemisk beteckning P.

Fosforbindande material
Material med god fosforinbindningskapacitet. Ofta kalkhaltiga.

Fördelningsbrunn
Brunn som fördelar avloppsvattnet jämnt över alla spridningsledningar, vilket krävs om fler än en spridningsledning används.

Förfällning
När kemisk fällning inklusive sedimentering av utfälld fosfor sker före den biologiska behandlingen.

Geohydrologisk undersökning
Undersökning av grundvattenförhållanden, t.ex. avståndet till grundvattnet från markytan. Kallas ibland hydrogeologisk undersökning.

Gråvatten
Annan benämning på BDT-vatten.

Hybridtoalett
Toalett där avfallet spolas bort med vatten till en behållare för biologisk nedbrytning.

Hygienisering
Process där sjukdomsframkallande mikroorganismer avdödas så att ingen risk för smittspridning förekommer.

Infiltration
Rening av avloppsvattnet genom att det rinner genom naturliga jordlager och diffust sprids via marken till grundvattnet.

Kalium
Ett växtnäringsämne, kemisk beteckning K.

Kemisk fällning
Tillsats av fällningskemikalie som bildar en svårlöslig kemisk förening med fosfat i avloppsvattnet.

Klosettvatten
Avloppsvattnet från toaletten, det vill säga kiss, bajs, toalettpapper och spolvatten.

Kompaktfilter
Se Biomodul.

Komposterande toalett
Toalett med behållare där kiss och bajs och eventuellt annat organiskt avfall komposteras.

Kornfördelningsdiagram
Resultat från texturanalys från en siktanalys.

Kretslopp
Återföring av avloppets näringsämnen till odlad mark.

Kväve
Ett växtnäringsämne, kemisk beteckning N.

Markbädd
Rening av avloppsvattnet genom filtrering genom sand och jordlager, vattnet samlas sedan upp och leds ytligt ut till ett dike, en å, en sjö eller till havet.

Minireningsverk
Prefabricerad anläggning som bygger på nedskalad teknik från stora reningsverk.ofta mekanisk, biologisk och kemisk rening, ibland bara biologisk eller bara kemisk rening.

Mulltoalett
Liten komposterande toalett där avfallet samlas i en mindre behållare under toaletten, kräver vanligtvis placering i uppvärmt utrymme och elanslutning.

Multrum
Komposterande toalettsystem där avfallet samlas i en stor behållare under toaletten där det bryts ned biologiskt, systemet kan även ta hand om det komposterbara hushållsavfallet.

Miljöbalken
Sveriges samlade miljölagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1999.

Nitrat
Kväveförening med kemisk beteckning NO3-som bildas genom oxidation av ammonium.

Nitrifikation
Bakteriell omvandling av ammoniumkväve (NH4+) till nitratkväve (NO3-) som sker i luftade (syrerika) miljöer.

Norsk Leca
Poröst filtermaterial som binder in fosfor.

Närsalter
Växtnäringsämnen såsom fosfor, kväve och kalium.

PBL
Plan- och bygglagen.

Pe
Personekivalent. Med en personekivalent menas den mängd BOD som motsvarar det genomsnittliga dagliga BOD-utsläppet per person. En Pe motsvarar 70 g BOD7/dygn.

pH
Mått på vattnets surhetsgrad.

Recipient
Sjö, vattendrag eller havsvik dit avloppsvattnet släpps. Även grundvattnet kan vara recipient.

Resorption
Reningsteknik där vattnet släpps ut i ett grunt bevuxet dike som är tätt i botten. Reningen består dels i att avloppsvattnet dunstar till luften, dels i att organiskt material fastläggs och bryts ned biologiskt.

SBR
Satsvis biologisk rening (ursprungligen från engelskan: Sequencing Batch Reactor)av avloppsvattnet, t.ex. i ett minireningsverk.

Septiktank
Se Sluten tank.

Siktkurva
Resultat från texturanalys, kallas också kornfördelningsdiagram.

Situationsplan
Översiktlig karta eller skiss över tomten och den planerade anläggningen där också t.ex. dricksvattenbrunnar, fastighetsgränser och tillfartsvägar finns utritade

Slam
Fasta partiklar och fett som avskiljts från avloppsvattnet.

Slamavskiljare
Behållare där fasta partiklar och fett avskiljs från avloppsvattnet.

Sluten tank
Tank som samlar upp klosettvatten, ansluts helst bara till extremt snålspolande toaletter.

Små avlopp
Se enskilt avlopp.

Snålspolad toalett
Toalett som använder en mindre volym vatten för spolning än vanliga toaletter. Vanligen liten spolning (2 l) och stor spolning (4 l). Se även extremt snålspolande toalett.

Spillvatten
Samlingsnamn för allt avloppsvatten från ett hushåll.

SS
Suspenderade substanser, dvs. partiklar i avloppsvattnet.

Stenkista
Mycket enkel infiltrationsanläggning där infiltration sker okontrollerat vilket leder till otillräcklig rening. Får endast användas för dagvatten.

Svartvatten
Annan benämning på klosettvatten.

Syreförbrukande ämnen
Organiska ämnen i avloppsvatten som förbrukar syre när de bryts ned och därför kan ge upphov till syrebrist i vattendrag.

Tensider
Kemiska föreningar (t.ex. i disk- och tvättmedel) som sänker ytspänningen för vatten, vilket gör att vattnet kan ta sig in i och väta t.ex. textilier och fläckar.

Texturanalys
Undersökning då ett jordprov siktas för att bestämma kornstorleken.

Tilloppsledning
Ledning som sammanför allt avloppsvatten i hushållet.

Trekammarbrunn
Slamavskiljare där vattnet passerar genom tre kammare.

TS
Torr substans, anges ofta i procent av total vikt eller volym.

Tvåkammarbrunn
Slamavskiljare där vattnet passerar genom två kammare.

Urinavlastat avloppsvatten
Avloppsvatten från hushåll med urinsortering i dubbelspolad urinsorterande toalett, dvs. BDT-vatten och bajs och spolvatten.

Urinsortering
Avskiljning så att kisset inte blandas med bajset i toaletten.

Vakuumtoalett
Toalett där vatten inte används för att transportera avfallet utan endast för att skölja skålen, undertryck i ledningarna skapas med hjälp av vakuumpumpar, ejektorer eller blåsmaskiner.

Vattentäkt
Vanligen grundvatten men även vattendrag som används som råvatten för dricksvattenframställning.

Övergödning
För hög tillförsel av näringsämnen (främst fosfor och kväve) till ett vattendrag, vilket leder till problem såsom algblomning och syrebrist.

Till toppen