Denna teknik använder marken för att rena avloppsvattnet. Det finns olika varianter av markbaserad rening men principen är densamma.
De markbaserade systemlösningar bedöms i regel klara normal skyddsnivå med undantag för markbädden som ofta behöver extra fosforrening.
Beskrivning – infiltration
Från huset leds avloppsvattnet först till en slamavskiljare (mekanisk rening). Därifrån leds eller pumpas avloppsvattnet till en infiltration. När det smutsiga vattnet infiltrerar bildas en biofilm av bakterier i marken strax under spridarledningarna. Bakterierna bryter ned föroreningar och smittämnen (biologisk rening). Reningen av fosforn sker via fastläggningen och kemisk bindning till markpartiklar i bädden (kemisk rening).
Det renade avloppsvattnet går sedan vidare ned till grundvattnet. Det är mycket viktigt att en infiltration placeras och utformas rätt, annars finns risk för att reningen inte fungerar vilket kan leda till att din eller dina grannars dricksvattenbrunn förorenas. Infiltration passar inte på alla tomter, eftersom reningen kräver rätt sorts markförhållanden.
Ofta kan en erfaren och kunnig entreprenör hjälpa dig med den bästa placeringen av en infiltration. Läs mer om detta på sidan Var ska avloppet ligga? Läs mer om markundersökning på sidan undersöka platsen - mark och vatten
Om det är svåra förhållanden på din tomt, eller om det finns många brunnar och andra avloppsanläggningar i närheten, kan dock en fördjupad VA-utredning behövas. Då bör du anlita en konsult. Här kan du hitta en konsult eller entreprenör i din kommun
Det är vanligt med självfall men om man behöver placera spridarrören så att självfall inte är möjligt är det möjligt att pumpa ut avloppsvattnet. Pumpning sker efter slamavskiljning. En fördel med trycksatta system är att bädden vid behov kan göras större. Se film om trycksatta system
Den översiktliga beskrivningen av fördelar och nackdelar utgår från rätt projekterande och rätt anlagda anläggningar.
Fördelar
- Relativt låg investeringskostnad.
- Driftsäker.
Nackdelar
- Risk för förorening av grundvattnet.
- Kräver noggrann förundersökning för att säkert fungera.
- Det är svårt att verifiera att anläggningen renar som avsett.
- Ingen möjlighet till kretslopp.
Ekonomi
Investeringskostnaden för ett hushåll för systemet som beskrivs kan variera ganska stort över landet. Variationen beror bland annat på förhållanden på fastigheten och områdets känslighet för föroreningar.
Kostnader för en geohydrologisk undersökning kan tillkomma. Driftkostnaderna består av en årlig slamtömning. En mindre elkostnad för eventuell pumpning kan tillkomma.
Kostnader:
- Hjälp med ansökan (förundersökning).
- Installation av vattentoalett.
- Infiltration (slamavskiljare, fördelningsbrunn, ledningar m.m. samt installation).
- Slamtömning minst en gång per år.
Kontakta din kommun för uppgift om vilka taxor för slamtömning som gäller för fastigheten.
Drift och skötsel
- Slamtömning minst en gång per år.
- Översyn av slamavskiljaren, d.v.s. titta så det inte finns slam i sista kammaren och att T-rör finns och är intakt.
- Översyn minst 1-2 gånger per år av infiltrationen, d.v.s. titta att det inte:
- står slam i fördelningsbrunnen,
- är mycket vatten i luftningsrören
- att det växer buskar eller träd på eller i närheten av bädden
- eller att det rinner ut vatten på sidan av bädden. - Översyn av pump, om en sådan finns i anläggningen.
Att tänka på
- Du måste ha tillstånd från miljönämnden innan du kan börja bygga din anläggning.
- Ha en dialog med miljökontoret om kraven på din avloppsanläggning.
- Det är mycket viktigt med en bra förundersökning för att veta att marken verkligen passar för infiltration.
- Det är viktigt att den som projekterar och anlägger anläggningen vet vad hen gör. En dåligt anlagd infiltration kan förorena din eller grannarnas brunn.
- Det är svårt att kontrollera funktionen på en infiltration, eftersom man inte kan ta vattenprov på ett lätt sätt.
- Infiltrationen har ofta en begränsad livslängd. Livslängden varierar dock och beror t.ex. på markförhållandena, dimensionering och belastning.
- I stort sett alla avloppsanläggningar fungerar sämre vid mycket ojämn belastning.
Beskrivning – markbädd
Ett schakt grävs ur och de befintliga jordmassorna ersätts med makadam och markbäddssand. Skillnaden gentemot den förstärkta infiltrationen är att man gräver ut hela bädden och installerar ett utlopp som samlar upp och leder det renade avloppsvattnet vidare. I botten av bädden sätter man dessutom ett ytterligare par luftningsrör. Om bädden är tät i botten leds utloppet t.ex. till ett dike. Om bädden är ”öppen” i botten infiltrerar det vatten som klarar av att sippra ned medan det övriga leds bort som i en tät markbädd.
Denna systemlösning bedöms för det mesta inte klara normal skyddsnivå utan kompletterande fosforrening.
Den översiktliga beskrivningen av fördelar och nackdelar utgår från rätt projekterande och rätt anlagda anläggningar.
Fördelar
- Relativt låg investeringskostnad
- Driftsäker
Markbädd med tät botten:
- Mindre risk för förorening av grundvattnet
Nackdelar
- Behöver i regel kompletterande fosforrening för att klara kommunens krav på rening av fosfor.
- Lite högre investeringskostnad än infiltrationen.
- Ingen möjlighet till kretslopp
Markbädd med öppen botten
- Risk för förorening av grundvattnet.
- Det är svårt att verifiera att anläggningen renar som avsett
Ekonomi
Investeringskostnaden för ett hushåll för systemet som beskrivs kan variera ganska stort över landet. Variationen beror bland annat på förhållanden på fastigheten och områdets känslighet för föroreningar.
Driftkostnaderna består av en årlig slamtömning. En mindre elkostnad för ev. pumpning kan tillkomma.
Kostnader:
- Hjälp med ansökan (förundersökning)
- Installation av vattentoalett
- Markbädd (inkl. slamavskiljare, ledningar, fördelningsbrunn m.m. samt installation)
- Slamtömning minst en gång per år
Kontakta din kommun för uppgift om vilka taxor för slamtömning som gäller för fastigheten.
Drift och skötsel
- Slamtömning minst en gång per år.
- Översyn av slamavskiljaren, dvs. titta så det inte finns slam i sista kammaren och att T-rör finns och är intakt.
- Översyn minst 1-2 gånger per år av markbädden, d.v.s. titta att det inte:
- står slam i fördelningsbrunnen,
- är mycket vatten i luftningsrören
- att det växer buskar eller träd över bädden
- eller att det rinner ut vatten på sidan av bädden. - Översyn av pump, om en sådan finns i anläggningen.
Att tänka på
- Du måste ha tillstånd från miljönämnden innan du kan börja bygga din anläggning.
- Ha en dialog med miljökontoret om kraven på din avloppsanläggning.
- Det är mycket viktigt med en bra förundersökning för att veta att anläggningen verkligen passar för marken.
- Det är viktigt att den som projekterar och anlägger anläggningen vet vad hen gör. En dåligt anlagd markbädd kan dels förorena din eller grannarnas brunn och dels äventyra eventuellt fosforfilter.
- Det är svårt att kontrollera funktionen på en markbädd med öppen botten, eftersom man inte kan ta vattenprov på ett lätt sätt.
- Markbädden har ofta en begränsad livslängd. Livslängden varierar dock och beror t.ex. på markförhållandena, dimensionering och belastning.
- I stort sett alla avloppsanläggningar fungerar sämre vid mycket ojämn belastning.
Beskrivning – biomoduler
En förstärkning av den biologiska reningen som sker ytligt där det finns mest tillgång till syre i anläggningen. Modulerna är kassetter med nät eller veckad duk som ökar den aktiva ytan. Biomodulerna tillsammans med syre ska ge bra förutsättningar för den biofilm av bakterier som bildas ytligt i de markbaserade systemen. Biomoduler även för kompaktfilter och prefabricerade filter.
Om fosforn i avloppsvattnet tagits bort med hjälp av källsorterande avlopp eller kemiska rening kan biomodulerna tack vare sin stora aktiva göra det möjligt att ha en betydligt mindre bädd än i fallet med en traditionell infiltration.
Biomoduler används i både infiltrationer och markbäddar. Fördelar och nackdelar med systemet beror därför på vilken variant du väljer.
Fördelar
- Bädden kan göras mindre om avloppet avlastas på annat sätt.
- Bättre förutsättningar för att få en fungerande biologisk funktion (biofilm) i anläggningen.
- I övrigt samma som för infiltration eller markbädd.
Nackdelar
- Lite högre investeringskostnad än markbaserad rening utan biomoduler.
- I övrigt samma som för infiltration eller markbädd.
Ekonomi
Materialkostnad för moduler. I övrigt samma utgifter som för infiltration eller markbädd.
Drift och skötsel
Samma som för infiltration och markbädd.
Att tänka på
- För att bädden kan kunna skalas ned (och ta mindre plats på tomten) behöver avloppsvattnet renas på fosfor på något ytterligare sätt än via enbart den markbaserade reningen med biomoduler.
- I övrigt samma som för infiltration och markbädd.
Infoblad om krossmaterial
Avloppsguidens användarförening har tagit fram ett infoblad för dig som behöver använda markbäddssand eller ersätta markbäddssand med krossmaterial i samband med markbaserade avloppsanläggningar. Infobladet beskriver generella krav på markbäddssand och sammanfattar information och råd om krossmaterial i anläggandet.
”Du som är gräventreprenör eller projektör behöver säkerställa att materialet du använder har rätt kvalitet och är lämpligt för markbaserade avloppsanläggningar.”
Hämta infobladet med aktiva länkar till fördjupning
Siktkurva för att se om materialet är lämpligt
En kornstorleksanalys, ibland kallad siktanalys, ger en bild av fördelningen av kornstorleken i ett blandat material som markbäddsand eller krossmaterial. Kurvan från en kornstorleksanalys ger en kornstorlekskurva som bör hålla sig inom det blå fältet i figur 1 för att passa för markbaserad rening.
Mäta LTAR för att se om materialet är lämpligt
LTAR-värde kan komplettera kornstorleksanalys. Om materialet ligger utanför kornstorleksgränserna enligt Figur 1 kan du mäta vattengenomsläppligheten för att se om krossmaterialet ändå kan vara lämpligt.
Vi beskriver och berättare vi mer om att mäta vattengenomsläppligheten och LTAR med perkolationsprov på denna sida.
I den tekniska rapporten EN 12566-2, avsnitt C.2.2 (SiS), framgår det att LTAR 50-150 kan fungera.
De sakkunniga vi varit i kontakt med inför detta infoblad menar dock att LTAR 30-75 kan vara ett lämpligt intervall och en god rekommendation för LTAR-värdet.
Höga LTAR-värden kan ge för hög genomsläpplighet och äventyra smittskyddet.
Du behöver alltid göra en egen bedömning och säkerställa att materialet är lämpligt utifrån kornstorleksanalys eller LTAR-värde. Ibland behövs både och.
Flera mätningar underlättar bedömningen av materialet
Det är lätt hänt att få olika LTAR-värden från samma parti av krossmaterial, till och med olika värden från samma prov.
Det verkar vara lite svårare att få säkra mätvärden från mätningar på krossmaterial och det finns en större risk för att finmaterialet sköljs av efter första testet vilket påverkar följande tester. Därför bör du mäta genomsläppligheten på flera prov av samma material samt mäta flera gånger i samma prov.
Anteckna LTAR-värdena för respektive prov så kan det fungera som underlag i till exempel tillståndsansökan och kontrollrapport.
Krossmaterial: ta fler än tre prov från materialet och genomför mätningen 3-5 gånger i samma prov.
Markbäddssand: ta minst tre prov från materialet och genomför mätningen minst 3 gånger i samma prov.
Infobladet finns både för läsning i digital form och för utskrift på sidan för utskrifter med mera.
Denna film ger grundläggande kunskaper om hur ett vanligt enskilt avlopp med slamavskiljare och markbädd fungerar.
Se denna film och få koll på pumpning och pumpbrunnar för enskilt avlopp. Filmen är gjord för miljöinspektörer men passar även dig som vill veta mer.
Se denna film och få full koll på slamavskiljare. Filmen är gjord för miljöinspektörer men passar även dig som vill veta mer.
Via VA-guidens youtube-kanal kan du se fler filmer.