• Borrad eller grävd brunn?

    Det finns ungefär 800 000 brunnar för eget vatten i Sverige. Livsmedelsverket uppskattar att cirka 1,2 miljoner permanentboende och ungefär lika många fritidsboende har egen brunn.

    De två vanliga brunnstyperna är borrade eller grävda brunnar. Idag är nästan alla nya brunnar borrade men det finns grunda grävda brunnar, ofta handgrävda, som fortfarande är i drift. I de grunda grävda brunnarna är risken för förorening betydligt större och det är därmed ännu viktigare med regelbunden skötsel och att ta prov på vattnet.

    Kontrollera regelbundet att brunnslock och brunnsringar är hela och täta och att ytvatten inte kan rinna in i brunnen. Djur ska inte gödsla marken närmast brunnen och dräneringen ska vara god.

    På denna sida beskriver vi följande brunnstyper:

    • Borrad brunn
    • Filterbrunn
    • Grävd brunn
    • Spetsbrunn

    Borrad brunn

    Borrad brunn, eller bergborrad brunn, utförs oftast med tryckluftsdriven sänkhammarborrning som kombinerar rotation och slag för att tränga ned i marken. Anläggningen sker i två steg.

    (1) I det första borras ett foderrör genom jorden och ned i berget. Enligt normbrunn-16 (länk till sida om Normbrunn-16) ska foderröret ned minst två meter i berget. Därefter tätas utrymmet mellan foderrör och berg, vanligtvis genom att gjuta fast röret med cement. Detta är viktigt för att förhindra att brunnen förorenas av partiklar eller eventuella föroreningar i ytligt grundvatten.

    (2) I det andra steget borrar man genom berget ned till sprickor eller andra vattenförande lager. Detta borrhål utgör själva brunnen.

    Schematisk bild över borrad brunn. Figur 3 från broschyren Att anlägga egen brunn för bra dricksvatten, Livsmedelsverket och SGU 2014. Illustratör: Claes Stridsberg.
    Bilden öppnas i ny flik om du klickar på den.

    Kritiska faktorer – saker att tänka på

    Ökad risk vid små jorddjup

    Jorden fungerar som ett filter när vattnet sipprar ned genom marken, ju tunnare jordlager desto mindre naturligt skydd. När man anlägger en bergborrad brunn på en plats med litet jorddjup är det därför extra viktigt att foderröret borras ned djupt i berget och att tätningen blir korrekt så att inte partiklar eller förorenat ytligt grundvatten kan tränga in i borrhålet.

    Du kan skaffa dig en uppfattning om jorddjupet med hjälp denna karta från SGU, Statens Geologiska Undersökning: Kartvisaren – jorddjup
    (länk till SGU öppnas i ny flik, nytt fönster)

    Borrning nära byggnader och andra brunnar

    Vid borrning nära ett hus finns det risk att skador uppstår på byggnaden eller dränering. Hur riskerna ser ut beror på hur huset är byggt och på markens egenskaper. Om man ska borra i närheten av byggnader bör brunnsborraren inspektera fasad, grund och källare innan man börjar. Resultaten bör dokumenteras och delas med dig som beställare och husägare.

    Enligt vägledningen i Normbrunn-16 bör man undvika att borra närmare än fyra meter från byggnader. Borrning i närhet av byggnad måste alltid ske med stor försiktighet, låga lufttryck och mycket spolvatten.

    Tillgången på vatten i borrade brunnar

    Även om vattentillgången kan vara liten är det är relativt sällsynt att en borrad brunn ger för lite vatten för ett enskilt hushåll. Det är vanligt att brunnsborraren borrar tills man är nöjd med tillgången på vatten.

    En vanlig norm för ett hushålls vattenbehov är cirka 50-100 liter per timme. Med vattenbesparande åtgärder kan du givetvis minska behovet. Enligt vägledningen Normbrunn -16 från SGU ger en ny bergborrad brunn i urberg cirka 100-1000 liter per timme. Om brunnen prickar en eller flera större sprickzoner kan vattentillgången vara betydligt större.

    Ju djupare brunn behöver inte betyda desto bättre

    Tillgången beror på berggrundens sprickighet. Risken för saltvattenpåverkan ökar vattenuttag och med brunnens djup. I stor del av landet där det är aktuellt med egen brunn kan det finnas fickor av urgammalt saltvatten djupt ned i berggrunden, så kallat relikt saltvatten.

    Risken för saltvatteninträngning är särskilt aktuell i  kustområden och områden kring de stora sjöarna i Mellansverige. En erfaren brunnsborrare bör känna till dessa risker och när man bör vara extra uppmärksam. Den vanligaste försiktighetsåtgärden är att inte borra för djupt.  Brunnsborraren bör även dokumentera vattnets salthalt, eller konduktivitet som är ett mått på salthalten, under borrningen.

    Filterbrunn

    Filterbrunnar är borrade brunnar där vatten tas från djupa jordlager. En form av borrad brunn men man borrar inte ned i berggrunden. Vattenintaget sker genom slitsade plaströr eller rostfria rör i botten. Det slitsade röret kallas sil eller filter vilket gett namn till själva brunnstypen. Det handlar inte om ett filter som förbrukas och behöver bytas.

    Vid anläggning av en filterbrunn borras ett foderrör först ned till lämpligt djup. Därefter förs filtret ned och foderröret lyfts tillräckligt för att frilägga filtret. Alternativt förs filter ihopsatt med ett förlängningsrör ned i foderröret och det sistnämnda dras upp helt och hållet. Det är viktigt att röret sticker upp en bit ovanför omgivande mark, rekommenderat minst 20 cm.

    Filterbrunnar är inte särskilt vanliga men då de anläggs handlar det om genomsläppliga jordlager som sand eller grus där grundvattentillgången är god. Jämfört med grävda brunnar kan vatten tas från ett större djup, vilket gör filterbrunnen mindre känslig för föroreningar från markytan.

    Schematisk bild över filterbrunn. Figur 2 från broschyren Att anlägga egen brunn för bra dricksvatten, Livsmedelsverket och SGU 2014. Illustratör: Claes Stridsberg.
    Bilden öppnas i ny flik om du klickar på den.

    Jordens kornstorlek är viktig

    Slitsarna i filterbrunnen behöver dimensioneras efter jordens kornstorlek. Om slitsarna är för breda finns en risk för att jordmaterial flyter in i brunnen, är de för smala kan det bli problem med vattenintaget. Innan man anlägger en filterbrunn kan det därför först krävas en analys av ett jordprov från den aktuella delen av jordlagret.

    Grävd brunn

    En grävd brunn förutsätter att det finns grundvatten ett par meter under markytan. Det hörs på namnet hur denna brunnstyp är konstruerad, ett grävt hål i jorden. Vid anläggandet har man fyllt botten med ett genomsläppligt lager av sand eller grus. I hålet placeras själva brunnen. En genomsnittlig grävd brunn har många år på nacken. Det vanliga är att nya brunnar borras.

    Vanligtvis består brunnen av sammanfogade betongringar. Det är viktigt att fogarna är täta så att inte förorenat vatten tränger in genom brunnens väggar. Brunnen bör sticka upp så att inte ytvatten kan rinna in över kanten. Hålet runt brunnen återfylls med ren jord och fylls upp så att man får en marklutning från brunnen, gärna med ett tätskikt högst upp. Ovanpå placeras ett tätt lock med ett ventilationsrör som mynnar nedåt. Rörets mynning ska vara täckt med ett finmaskigt så att insekter eller skräp inte hamnar i brunnen.

    Schematisk bild över grävd brunn. Figur 1 från broschyren Att anlägga egen brunn för bra dricksvatten, Livsmedelsverket och SGU 2014. Illustratör: Claes Stridsberg.
    Bilden öppnas i ny flik om du klickar på den.

    Kritiska faktorer – saker att tänka på

    Känslig för föroreningar

    Eftersom grävda brunnar ligger ytligt är de känsliga för föroreningar. Exempel på föroreningskällor:

    • Utsläpp från avloppsanläggningar och avloppsinfiltration i mark
    • Gödsel och djurspillning
    • Regnvatten som försurar brunnsvattnet

    När man väljer placering av dricksvattentäkter och avloppsanläggningar söker man så långt skyddsavstånd som möjligt mellan brunn och avloppsanläggningar. Då är det viktigt att skaffa sig uppfattning om hur vattnet rinner i marken. Man vill naturligtvis att avloppsvattnet ska rinna bort från dricksvattentäkter. Läs mer på Avloppsguiden om var avloppet ska ligga

    Ha koll på varierande grundvattennivåer

    Under året varierar grundvattennivån i marken naturligt. Grävda brunnar är särskilt känsliga för nivåförändringarna eftersom de tar vatten från ytligare grundvatten än till exempel borrade brunnar. Under torrperioden kan det leda till vattenbrist. Varierande grundvattennivåer innebär också förändringar i vattnets rörelse i marken, vilket i sin tur kan leda till förändringar i vattenkvalitet

    Spetsbrunn

    Den kallas även för rörspetsbrunnen eller "spets". Den består av ett rör med en spets med små hål i botten. Det spetsiga röret slås ner i vattenförande jordlager, vanligen sand och grus. Rörets dimension är vanligtvis 2-3 tum (5-2,5 cm). Det handlar alltså om en betydligt mindre dimension jämfört med borrad eller grävdbrunn. Vattnet i röret sugs upp med pump.

    Eftersom det är svårt att hämta upp vatten när sugpump är det enda pumpalternativet är spetsbrunnen endast lämplig när grundvattenytan ligger nära markytan, inte djupare än 5-6 meter under markytan. Enligt SGU finns det endast ett fåtal entreprenörer som utför denna typ av brunn.

    Fördjupning: info och länkar

    Avloppsguiden har framför allt använt sig av följande vägledningar och informationsmaterial som källor för informationen ovan. För att anlägga egen brunn behöver du sannolikt ta hjälp av en brunnsborrare eller projektör av vatten och avlopp.

    Normbrunn-16: vägledning för att borra brunn, SGU 2016 (pdf)
    Vägledningen vänder sig till brunnsborrare men kan även vara bra att ha som beställarstöd. Skriften ger allmän information men även detaljer som rör anläggandet. Begreppet normbrunn kommer av att vägledningen fungerar som norm vid certifiering av brunnsborrare, dricksvatten eller energibrunnar.

    Allmän information från SGU om att anlägga brunn (länk till SGU öppnas i ny flik)

    Livsmedelsverkets samlingssida om egen brunn (länk till Livsmedelsverket öppnas i ny flik)

    Kartvisaren från SGU: jorddjup (länk till SGU öppnas i ny flik)

    Var ska avloppet ligga?

    Broschyrer

    Livsmedelsverket och SGU har sammanfattat användbar information om egen brunn i två broschyrer.

    Att anlägga egen brunn för bra dricksvatten, Livsmedelsverket och SGU 2014 (pdf)

    Sköt om din brunn för bra dricksvatten, Livsmedelsverket och SGU 2014 (pdf)

    Region Gotland erbjuder öns husägare en översiktlig informationsbroschyr (pdf)

    Till toppen