Undersöka platsen – mark och vatten

För att bedöma vilken typ av avloppsanläggning som lämpar sig behöver du undersöka marken och vattennivåerna på din fastighet.

Undersökningen är extra viktig om du planerar att rena avloppsvattnet i marken på tomten. Du behöver kunna svara på följande frågor:

1. Är marken lämplig för avloppsinfiltration, lagom genomsläpplig?
2. Hur pass djupt är jordlagret?
3. Är det nära till berg?
4. På vilken nivå ligger sannolikt högsta grundvattennivån?

Det finns olika sätt att ta reda på markens genomsläpplighet och den dimensionerande grundvattennivån. Det är vanligt att du som husägare behöver anlita en konsult eller gräventreprenör för hjälp med undersökning av mark och vatten inför en ansökan om tillstånd.

Den du tar hjälp av behöver vara insatt i frågorna, ha relevant utbildning och helst erfarenhet av undersökningar. Avloppsguiden erbjuder annonsplats för gräventreprenörer och konsulter:
hitta en konsult i din kommun

Provgrop

Ett vanligt sätt att undersöka markens lämplighet för avloppsrening är att gräva en provgrop. Med hjälp av provgropen kan du få bättre uppfattning om markens genomsläpplighet samt anta avståndet till högsta grundvattennivån.

När du vill rena avloppsvatten i mark är det viktigt att avloppsvattnet sprids ut över en stor yta och infiltrerar med lagom hastighet genom marken. Jorden får inte vara för finkornig, men inte heller för grovkornig.

• Om jorden är för finkornig blir den för tät för att ta hand om och rena avloppsvattnet och anläggningen riskerar att sätta igen samt att förorena omgivningen.
• Om jorden är för grovkornig infiltrerar avloppsvattnet för snabbt och riskerar att förorena grundvattnet.

Tanken är att avloppsvattnet ska brytas ned av bakterier. Dessa bakterier bildar en så kallad biohud i marken och livnär sig på avloppsvattnet. Biohuden gör att det tar längre tid för avloppsvattnet att infiltrera i marken jämfört med ett renat vatten. En mark som lätt kan ta emot stora mängder regn och smältvatten kan ändå ha svårt att ta emot avloppsvatten från ett hushåll på en relativt liten yta.

Att gräva en provgrop

Kontakta kommunen?
Ja, miljökontoret vill ofta se provgropen. Det är bra att ta kontakt med ditt miljökontor innan utredningen.

Var på tomten?
Du behöver ha ett hum om var du skulle vilja placera själva avloppsanläggningen. Gräv provgropen i närheten men inte exakt där du vill ha anläggningen.

Hur många provgropar?
Det behövs minst en provgrop. Om du tror att markens genomsläpplighet och närhet till berg varierar kan det bli aktuellt med flera provgropar. Ibland behöver man undersöka marken nedströms den tänkta anläggningen och då gräver man flera provgropar för att undersöka jordlagren och ytligt berg.

Hur djup?
Provgropen bör vara 2,5 meter eller ner till berg. Stöter du på grundvatten är det ingen idé att gräva djupare.

Ska den se ut på något särskilt sätt?
Gropen bör ha en slät vägg så att de olika jordlagren syns.

Vad ska noteras – marken? 
Mät på vilka djup nya lager syns och hur tjocka de är. Om du stöter på fast berg, mät hur djupt det ligger. Ta ett foto eller gör en skiss av provgropens vägg. Exempel på provgropsprotokoll

Vad ska noteras – vatten?
Se avsnittet om grundvatten

Film om provgrop

Se filmen där VA-konsult Peter Nilsson och miljöinspektör Rasmus Ahlm berättar om provgrop för enskilt avlopp, men även en del om avloppets placering.

Jordprov – siktanalys

Det finns olika sätt att bedöma hur bra marken lämpar sig för infiltration av avloppsvatten. Här beskriver vi två vanliga metoder, perkolationsprov och siktanalys. För att få en siktanalys av jordprovet tar du ett markprov från gropen, skickar för analys och får ett diagram som visar fördelningen av kornstorleken i provet.

Var ska provet tas? 
Utgå från det djup där infiltrationen är tänkt att äga rum. Om det finns olika jordlager den första metern under planerad infiltrationsnivå ska provet tas där du tror att marken har sämst infiltrationsförmåga.

Ett eller flera prov? 
Det kan krävas flera prover om det är osäkert hur markens förmåga att ta emot avloppsvatten varierar i jordlagren. Ofta krävs flera prov om marken är skiktad och det är osäkert vilka lager som har sämst kapacitet. Det är marklagret med sämst infiltrationsförmåga som bör ligga till grund för planeringen av anläggningen.

Hur mycket jord ska man ta? 
Ta ungefär 0,5 liter jord från varje lager som ska analyseras. Stenar större än 2 cm kan du ta bort.

Vad ska antecknas? 
Mät och ange nivån, avståndet från marknivån, där provet eller proven tas ut och skriv in det i provgropsprotokollet. Lägg jordprovet i en plastpåse som du märker med vilket djup det tagits från, samt datum och plats.

Var skickas jordprovet? 
Jordprovet, eller jordproverna, skickas till ett laboratorium för siktanalys. Avloppsguiden erbjuder företag annonsplats som bland annat utför siktanalyser, Labb & Analystjänster 

Tolka siktanalysen

Siktanalysen ger ett diagram över hur stor andel av provet som består av olika kornstorlekar. För att tolka diagrammet använder sig många av Naturvårdsverkets faktablad 2 – Jordprovtagning, grundvattenundersökning, beräkning av infiltrationsyta

Faktabladet vägleder om den mängd avloppsvatten som kan belasta marken beroende på hur kurvan ligger i förhållande till fält A eller fält B. Belastningen varierar mellan 30-60 liter per kvadratmeter (m²) och dygn. För att marken ska fungera för infiltration ska kurvan hamna inom fälten A och, eller B. Det vill säga inom området som skuggats med blått i bilden.

För markbaserade anläggningar där marken används som reningsfilter ska skyddsavståndet vara 2-3 månader. Det vill säga, det ska ta 2-3 månader för avloppsvattnet att infiltrera genom anläggningen och sedan genom omgivande mark innan det når en vattentäkt. När du vet mer om kornstorleken och markens lutning kan du med hjälp av tumregler uppskatta hur många meter det ungefär innebär på din tomt. Detta kallas för horisontellt skyddsavstånd. Läs mer om lämpliga och olämpliga platser för avloppsanläggningar på infosidan Var ska avloppet ligga?

Lagom är bäst

Till vänster om fält B = sannolikt för finkornigt, för stor andel små korn, för att infiltrera i enligt faktablad 2.

Till höger om fält A = sannolikt för grovkornigt, för stor andel stora korn, för att lämpa sig för vanlig infiltration enligt faktablad 2. Eventuellt kan det vara möjligt med en så kallad förstärkt infiltration.

Kurvan helt inom fält B = större andel små korn men möjlig att infiltrera i enligt faktablad 2. Rekommenderad belastning: 30 liter per m² och dygn.

Kurvan ligger lite inom fält B men merparten inom fält A = möjlig att infiltrera i enligt faktablad 2. Rekommenderad belastning: 40 liter per m² och dygn.

Kurvan ligger till vänster inom fält A = möjlig att infiltrera i enligt faktablad 2. Rekommenderad belastning: 50 liter per m² och dygn.

Kurvan ligger till höger inom fält A = större andel stora korn men möjlig att infiltrera i enligt faktablad 2. Rekommenderad belastning: 60 liter per m² och dygn.

Exempel på siktkurvor för några vanliga jordarter och deras förhållande till fält A och fält B vid siktanalys.

Jordprov – perkolationsprov (LTAR)

Ett annat sätt att bedöma markens lämplighet för avloppsinfiltration är med hjälp av ett så kallat perkolationsprov. Istället för att skicka provet för analys hos laboratorium utför man en egen analys med hjälp av ett testkit.

Du, eller den som hjälper dig, stansar ut ett jordprov, mättar provet med vatten enligt instruktioner och mäter tiden det tar för vatten att sjunka en viss längd. Med hjälp av en kurva i ett diagram som följer med testkitet använder du mätvärdet för att uppskatta markens lämplighet för avloppsinfiltration, resultatet blir ett så kallat LTAR-värde (Long Term Acceptance Rate).

LTAR-värdet anger hur många liter slamavskiljt avloppsvatten infiltrationsytan kan belastas med per kvadratmeter (m²) och dygn. Detta är alltså samma enhet som du får efter att ha tolkat en siktanalys.

Var ska provet tas? 
Utgå från det djup där infiltrationen är tänkt att äga rum. Om det finns olika jordlager den första metern under planerad infiltrationsnivå ska provet tas där du tror att marken har sämst infiltrationsförmåga.

Ett eller flera prov?
Du bör ta flera prover och göra flera analyser från samma jordlager i provgropen för att se om dina mätvärden varierar. Om marken är skiktad och det är osäkert vilka lager som har sämst kapacitet bör du göra flera analyser i de olika lagren. Det är marklagret med sämst infiltrationsförmåga som bör ligga till grund för planeringen av anläggningen.

Hur ska provet hanteras?
För att få fram ett LTAR-värde måste du utföra mätningen i flera steg och tolka resultaten. Upprepa mätningen så att du ser att du får likvärdigt resultat för likvärdigt jordprov. Följ instruktionerna som följer med testkitet noga. Den som är oerfaren bör vara extra noggrann.

Vad ska antecknas?
Mät och ange nivån där provet eller proven tas ut och skriv in det i provgropsprotokollet. Ange LTAR-värde, eller intervallet av LTAR-värden om det blev olika, för respektive provpunkt.

Film om perkolationsprov och förundersökning

Se filmen där miljöinspektörerna Jenny Fogel och Joakim Hedvall berättar mer om vad provgropen kan berätta. De visar även hur du kan göra ett perkolationstest.

Vid perkolationsprov får man ett värde på jordens genomsläpplighet under vattenmättade förhållanden. En finare term för detta är den mättade hydrauliska konduktiviteten, det vill säga vattenflödeshastigheten genom marken då den är vattenmättad. Värdet på den mättade hydrauliska konduktiviteten skrivs ofta med förkortningen k-värde och redovisas vanligtvis i meter per sekund (m/s).

För- och nackdelar med siktanalys och perkolationsprov

Helt avgörande för båda metoderna är att provet tas på rätt djup i marken. Det är marklagret med sämst infiltrationsförmåga som bör ligga till grund för planeringen av anläggningen.

Siktanalys

Nackdelar:

• Väntetid på analys
• Analyskostnad

Fördelar:

• Siktkurvan, som visar fördelningen av kornstorlekarna, går att tolka med hjälp av faktablad 2
• Rekommenderad metod sedan tidigare vägledningar

Perkolationsprov

Nackdelar:

• Om man feltolkat eller fumlat eller på annat sätt inte följt instruktionerna för mätning och tolkning av resultatet kan du få en felaktig bedömning av markens lämplighet vilket kan vara ödesdigert för en markbaserad anläggning.

Fördelar:

• Relativt snabbt svar i fält
• Ingen analyskostnad per prov, enbart kostnad för testkitet som går att återvända.

Beräkna infiltrationsytan

Med hjälp av uppgiften om markens genomsläpplighet, infiltrationskapacitet, kan du räkna ut storleken på anläggningens infiltrationsyta. Det vill säga hur många kvadratmeter (m²) markyta du behöver för att infiltrera avloppsvattnet. Ju större andel små korn, finkornig mark, desto större infiltrationsyta behövs.

I Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avlopp rekommenderar de att en avloppsanläggning för ett hushåll bör dimensioneras för fem så kallade personekvivalenter (pe). Det vill säga att avloppsanläggningen bör dimensioneras för fem personer om det finns förutsättningar för en familj att bo i huset året om. Man ser det som osannolikt att du anpassar och bygger om avloppsanläggningen i takt med att närvaron i huset förändras.

Hur mycket avloppsvatten per dygn handlar det om? I bilaga 1 till det allmänna rådet om små avlopp anges att en person i medeltal släpper ut 170 liter blandat avloppsvatten per person och dygn.

Om du då har ett värde för hur många liter avloppsvatten varje kvadratmeter maximalt bör belastas med kan du nu räkna ut infiltrationsytan i den markbaserade anläggningen. Notera att dessa tumregler för beräkning utgår från vanligt avloppsvatten från enstaka hushåll. Om det rör sig om ett större antal hus eller i kombination med annan verksamhet behöver belastningsberäkningen anpassas för detta.

Räkneexempel

Förutsättning, hushållet: avloppsanläggningen är tänkt för ett hushåll. Det är möjligt att bo året runt för en familj och man vill ha vattentoalett. Ingen avvikande belastning som till exempel badtunna eller stora badkar finns.

Dimensioneringsgrund: 5 personekvivalenter (pe).

Dimensionerande belastning: 170 liter per person och dygn gånger fem personer = 840 liter per dygn.

Markens genomsläpplighet vad gäller slamavskiljt avloppsvatten: 40 liter per m² och dygn.

Beräknad infiltrationsyta

Koll på grundvattnet

Det är viktigt att ta hänsyn till grundvattennivån. Om du ska infiltrera avloppsvatten i marken behöver du planera avloppsanläggningen så att avloppsvattnet hinner renas innan avloppsvattnet når grundvattnet.

Kravet är att ha minst en meter nivåskillnad från det att avloppsvattnet sprids ut i marken och börjar infiltrera i marken tills att det når grundvattennivån. Detta kallas för vertikalt skyddsavstånd.

I och med att grundvattennivån på platsen varierar under året gäller det att ta höjd och anta en nivå då grundvattennivån står som högst. Detta kallas för dimensionerande grundvattennivå. Du behöver ha information om hur pass  djupt marklagret är innan man når berggrunden eller grundvattnet.

Det finns två vanliga sätt att få uppgifter om aktuell grundvattennivå:

1. Observera grundvattennivå i provgrop.
2. Installera grundvattenrör och mäta grundvattennivån.

Att observera grundvattennivån i provgrop

I vissa fall kan man göra en grov uppskattning av grundvattennivån med hjälp av provgropen. En grop som är minst 2,5 meter djup och utan grundvatten betyder inte att grundvattennivån hela tiden är mer än 2,5 meter från marknivån. Det beror på att grundvattennivån kan variera mycket under året, ibland flera meter.

För att få ett mätvärde som är så nära den högsta grundvattennivån som möjligt så bör du mäta då det är högt grundvatten i markerna, helst på våren efter snösmältningen men innan växtligheten kommit igång.

Att tänka på

1. Låt provgropen stå öppen i ca två till tre dygn för att ge vattnet tid att rinna till och ställa in sig. Se till att människor och djur inte kan ramla ner i gropen!
2. Notera om gropen når ned till berggrunden.
3. Om provgropen inte innehåller något vatten får du anta att grundvattennivån är strax under provgropens djup. Det blir provgropens djup du använder i beräkningar och antaganden.
4. I vissa jordar kan högsta grundvattennivån uppskattas med ledning av färgskiftningar i jordprofilen. Ovanför högsta grundvattennivån kan marken ha en rödbrun färgton, medan den under denna nivå kan vara blågrå.
5. Mät avståndet i provgropen från markytan till grundvattennivån. Anteckna nivån i provgropsprotokollet, vilket datum det var samt om det går att göra en uppskattning av dimensionerande grundvattennivå.

Grundvattenrör

Genom att regelbundet mäta vattennivån i grundvattenröret kan du anta grundvattennivån vid din avloppsanläggning. Grundvattenrör installeras som en fristående kontrollpunkt nära avloppsanläggningen.

Det är framförallt en stor fördel att kunna följa upp grundvattennivån över tid om du planerar eller har en infiltrerande anläggning där du använder dig av marken för att rena avloppsvattnet. Utan kontrollpunkt i form av grundvattenrör är det svårt att veta om anläggningen ligger rätt eller om det finns risk för att grundvattnet och dricksvattnet förorenas av orenat avloppsvatten.

Det finns alltså två bra anledningar till att installera ett grundvattenrör vid avloppsanläggningen.

1. För att undersöka grundvattennivån i samband med att man undersöker förutsättningarna för vilken typ av avloppsanläggning som är lämplig på platsen.
2. För att följa kunna följa upp en anläggning när den är i drift. Mätningar från ett grundvattenrör kan tillsammans med andra kontrollpunkter visa att anläggningen sannolikt inte orsakar olägenheter för människors hälsa eller miljön.

Det vanligaste är att man installerar grundvattenröret som en permanent kontrollpunkt. Röret blir kvar för uppföljning över tid.

Så här skriver Havs- och vattenmyndigheten om grundvattenrör:

”Ett grundvattenrör behövs också oftast för att följa grundvattennivån när infiltrationen sedan är i drift. I undantagsfall, då det är säkerställt att avståndet till grundvatten är så stort att det är helt uppenbart att infiltrationen inte riskerar att påverkas av höga nivåer, krävs inte något grundvattenrör. Detta gäller om avståndet mellan infiltrationsnivå och grundvattennivå är större än 5 meter i grus eller större än 8 meter i morän.”

Kom ihåg att grundvattenrörets placering ska märkas ut i ansökningshandlingarna. Observerade nivåer från mätningar ska dokumenteras.

Att installera grundvattenrör

Grundvattenröret installeras med fördel i samband med att anläggningen projekteras, det vill säga när du undersöker förutsättningarna för lämplig avloppsanläggning.

Dessa råd är hämtade från Havs- och vattenmyndighetens information om grundvattenrör.

Grundvattenrör som permanent kontrollpunkt

Placering:

• Placera röret i ett separat schakt för att undvika att avloppsvatten som infiltreras letar sig ner orenat längs med rörkanten.
• Placera grundvattenröret ca 2-3 meter från anläggningen. Röret ska inte placeras i eller för nära anläggningen. Du vill undvika att avloppsvatten som infiltreras letar sig ner orenat längs med yttersidan av röret. Samtidigt vill du få en rättvisande uppfattning om grundvattennivån vid anläggningen.
• I en sluttning bör grundvattenröret placeras så kallat uppströms infiltrationsanläggningen. Är det relativt plan terräng spelar det mindre roll.
• Botten på röret bör ligga minst 140 cm under infiltrationsnivån. Om infiltrationsnivån ligger på 100 cm under marknivån ska grundvattenröret alltså vara minst 2,4 meter djupt (100 cm + 140 cm).

Se exempelbilden ritning: permanent kontrollpunkt för grundvatten vid infiltration nedan.

Rörets utformning och mått:

• Rörets diameter bör vara minst 110 mm. Det är samma diameter som vanliga avloppsrör i mark. Om röret är smalare blir det svårt att komma åt med klucklod eller tumstock för att mäta.
• Nedersta delen av röret behöver ha hål, vara perforerat, så att vatten lätt kan rinna in. Denna del, filterdelen, bör vara ca 50 cm. Perforeringen kan lösas på olika sätt:

- Snitt med fogsvans eller vinkelslip. Gärna på tvären och inte allt för långa så att röret behåller sin form och stabilitet.
- Borrade hål. 6 mm är lämplig diameter.
- Dräneringsslang med förgjorda hål som skarvas på sista halvmetern av röret.

• Filterdelen bör omges av ett markmaterial med hög vattengenomsläpplighet som till exempel tvättad makadam, grövre grus eller singel.

Slutförande och skötsel:

• En geotextil läggs ovanpå singlet eller gruset som omger filterdelen innan återfyllning.
• Röret bör vara försett med tätt lock och åtkomligt året runt. Det bör i regel sticka upp minst 50 cm ovan mark så att du lättare kan hitta och komma åt nivåröret.

Exempelbild: ritning på permanent kontrollpunkt för grundvatten vid infiltration

Exempelbild: tvärsektion på infiltration med grundvattenrör för kontroll av grundvattennivå

Tillfälliga grundvattenrör

Det förekommer även att man sätter ett eller flera tillfälliga grundvattenrör för att undersöka grundvattnets strömningsriktning, grundvattnets eventuella lutning eller högsta nivå för att sedan ta bort röret eller rören.

• För att kolla dimensionerande grundvattennivå, hur högt grundvattnet kan beräknas stå i marken, rekommenderas max 5 meters radie från planerad avloppsanläggning och botten på röret bör ligga minst 2,5 m under markytan.
• Man kan avstå från geotextil om grundvattenröret inte byggs för permanent bruk och om man förväntar sig god tillrinning till röret i samband med planerad avläsning.

Film om att mäta grundvattennivå

Varje månad sammanställer SGU kartor över grundvattennvåer i Sverige. De använder data från fler än 80 mätstationer runt om i landet. Bo Thunholm och Johan Carlström är experter på grundvatten vid SGU. I filmen från 2018 visar de hur grundvattennivåerna mäts. Dessa nivåer utgör sedan alltså underlag för grundvattenkartorna som SGU sammanställer varje månad.

Dimensionerande grundvattennivå

Den dimensionerande grundvattennivån är den nivå du planerar avloppsanläggningen efter. Du behöver därför ha en välgrundad uppfattning om nivån då grundvattnet står som högst.

Den säkraste metoden är att mäta upprepade gånger i ett grundvattenrör över en längre tid, både då grundvattennivåerna är låga och när de är höga. Om du har tiden med dig är det alltså klokt att installera ett grundvattenrör och mäta över tid.

Grundvattennivån varierar som sagt i regel rätt mycket under ett år. Hur stor variationen är beror bland annat på markens sammansättning, nederbörd och snösmältning. Ju mer finkornigt material, små korn som lera, silt och finkorniga moräner, desto större variation. Ju mer av grövre markpartiklar som sand och grus, desto mer stabila nivåer.

Om du inte har möjlighet att mäta grundvattennivån under olika vattenstånd får du göra det näst bästa, mäta och beräkna. När man har mätvärden kan man anta den dimensionerande grundvattennivån genom att relatera mätningarna till information om vattenståndet i markerna.

När du ska anta den dimensionerande grundvattennivån är du ute efter grundvattennivån när den är så nära marknivån som möjligt. Om du bara mäter vid ett tillfälle, till exempel observation i en provgrop, är det en fördel att göra detta då grundvattennivån i markerna är hög.

Uppskattningen går till på följande sätt

• Nivå utifrån mätning
• Justera utifrån vattenståndet i markerna
• Justera utifrån eventuell lokal förhöjning på grund av infiltrationen

= Dimensionerande grundvattennivå

Havs- och vattenmyndigheten sammanfattar denna modell med följande formel.

Förklaring av förkortningarna

Den dimensionerande grundvattennivån förkortas i formeln till GV-dim. Infiltrationsytan i en infiltrerande avloppsanläggning ska ligga minst en meter över denna nivå – vertikalt skyddsavstånd.

Observerad grundvattennivå förkortas i formeln till GV-obs. Antingen en observation i provgrop, i grundvattenrör eller i en grävd brunn.

Om du har en grävd dricksvattenbrunn på tomten så kan den ge en fingervisning om grundvattnets nivå. Men en dricksvattenbrunn behöver oftast ligga på ett för långt avstånd från anläggningen för att den ska ge en tillförlitlig mätning av grundvattnet. Detta innebär att du sannolikt behöver komplettera med provgrop eller grundvattenrör.

Förhöjning utifrån fyllnadsgrad i grundvattenmagasinet
FH-mag = Sannolik förhöjd nivå vid högsta grundvattennivå, generellt sett. Sveriges geologiska undersökning (SGU) övervakar grundvattennivåer via mätstationer utspridda över landet. Genom att hämta information om vattenståndet i närmaste mätstation föreslår SGU:s modeller en sannolik förhöjning av grundvattennivån jämfört med den du fått från din egen mätning.

Om du mäter när grundvattennivån är låg lägger modellen på ett större avstånd än om du mäter vid en tidpunkt med höga nivåer. Du kan hitta uppgift om så kallad fyllnadsgrad och uppgift om aktuellt vattenstånd i markerna via SGU:s hemsida

Se nedan om grundvattenmagasinet reagerar snabbt eller långsamt.

FH-inf = Sannolik lokal förhöjning på grund av infiltrationen. När hushållets avloppsvatten infiltreras på en relativt liten yta kan det bildas en förhöjning av grundvattennivån precis under anläggningen.

Det är i marker med finkorniga jordarter som det sannolikt kan uppstå lokal förhöjning av grundvattennivån. Finkorniga jordarter håller vatten bättre än grovkorniga jordarter. Det betyder att vattnet rör sig långsammare i finkorniga jordar. Men finkorniga jordar menar man att marken består av en blandning av små korn med inslag av till exempel finsand, silt eller lera.

Här kan du ha hjälp av en siktanalys utifrån ett jordprov. Om kurvan från siktanalysen helt eller delvis hamnar i fält B bör du ta hänsyn till lokal förhöjning och ta ytterligare marginal för att uppskatta dimensionerande grundvattennivå.

Karttjänst för att beräkna grundvattennivå

Det finns en fri karttjänst som kan hjälpa dig att uppskatta den dimensionerande grundvattennivån om du har ett mätvärde från provgrop eller grundvattenrör. Till länsstyrelsernas karttjänst

Gå till kartverktyget och aktivera Grundvattenberäkning

För att kunna räkna ut detta via kartan måste du göra följande:

1. Markera mätpunkten på kartan (provgropen eller grundvattenröret)
2. Ange uppmätt grundvattennivå.
   (Om provgropen var torr anger du dess djup.
   Om grundvattenröret inte hade något vatten i sig anger du dess djup.)
3. Ange datum för mätningen
4. Klicka på beräkna

Exempel på beräkning av dimensionerande grundvattennivå utifrån markering i kartverktyget och uppgift från en observation i provgrop.

Förklaring till resultatet av grundvattenberäkningen

Beräknad nivåhöjning = den nivå i meter som du bör lägga på till din observation. (FH-mag)

Den dimensionerande magasinsnivån = avstånd i meter mätt från markytan.

Resultatet av grundvattenberäkningen föreslår dimensionerande grundvattennivå efter justering av den uppmätta nivån. Förslagen redovisas i två kategorier, snabbreagerande grundvattenmagasin och långsamtreagerande grundvattenmagasin. Du behöver ta reda på vilket värde du ska använda av dessa båda.

Reagerar grundvattenmagasinet snabbt eller långsamt?
Det vanligaste är att det handlar om ett snabbreagerande grundvattenmagasin, de flesta moränmarker är snabbreagerande, men det kan såklart vara olika. Fråga ditt miljökontor eller om du har hjälp av en konsult om du är osäker.

När det gäller grundvattenmagasin, det vill säga marken som håller grundvattnet, delar SGU in dessa i två kategorier – de som reagerar snabbt och de som reagerar långsamt. Förenklat kan man säga att de stora grundvattenmagasinen reagerar långsamt och utgörs av grusåsar och liknande. Det är grovkorniga jordarter med god vattengenomsläpplighet. Detta gör att dessa grundvattenmagasin reagerar långsamt på förändringar. Variationerna i grundvattennivån är inte lika stora.

I marker med finkorniga jordar, jordar med små korn, är vattengenomsläppligheten sämre. Dessa grundvattenmagasin reagerar snabbare på förändringar. Variationerna i grundvattennivån kan bli stora.

Bra att känna till om felkällor i kartverktygets förslag
Observera att beräkningen inte har tagit hänsyn till eventuell lokal förhöjning av grundvattennivån på grund av infiltration av avloppsvatten (FH-inf). Om det är fråga om så kallade tätare jordar kan du behöva lägga till ytterligare marginal för att få fram dimensionerande grundvattennivån.

Du kan skapa en rapport (pdf) direkt i kartverktyget som gör det lätt att spara informationen. I rapporten finns även information om avstånden till SGU:s övervakningsstationer apropå grundvattnets fyllnadsgrad i marken.

Även om SGU har många stationer för övervakning finns det givetvis en felkälla i uppgiften om sannolikt tillägg om det är så att stationens förhållande inte stämmer överens med förhållandena på den aktuella platsen. Felkällan kan innebära att tillägget blir för stort eller för litet.

Länsstyrelserna som ansvarar för kartverktyget menar att bedömningen kan sägas vara god om avståndet till någon av de använda stationerna ligger närmare provpunkten än 5 mil för snabbreagerande grundvattenmagasin respektive 2 mil för långsamtreagerande. Om avstånden till övervakningsstationerna är längre kan det finnas skäl att göra en annan bedömning av grundvattensituationen än vad beräkningen visar. I synnerhet om du har lokal information som vittnar om att situationen i praktiken är annorlunda.

Att ha ett grundvattenrör för regelbundna mätningar är alltså mer tillförlitligt än en enstaka mätning och beräkning.

VA-utredning – små avlopp

Du behöver beskriva platsens förutsättningar och planerad avloppsanläggning i tillståndsansökan. En komplett ansökan om tillstånd för enskilt avlopp innehåller i praktiken en så kallad vatten- och avloppsutredning (VA-utredning) med betoning på sådant som rör avloppsrening.

En VA-utredning kan även kallas hydrogeologisk undersökning eller geohydrologisk undersökning. Det viktiga är inte vad den kallas utan vad den innehåller och att den bifogas ansökan.

En VA-utredning kan även behövas om du ansöker om förhandsbesked eller bygglov. Myndigheten behöver förvissa sig om att det finns förutsättningar för att anordna vatten och avlopp på din fastighet för att kunna lämna bygglov. I dessa sammanhang behöver VA-utredningen i regel även innehålla uppgifter om tillgång på dricksvatten samt dess förväntade kvalitet.

Grundläggande VA-utredning för enstaka hushåll

• Dokumentation från undersökning av mark och vatten med hjälp av provgrop, provgropsprotokoll
• Markens genomsläpplighet och förväntade förmåga att omhänderta avloppsvatten (infiltrationskapacitet).
• Dokumentation från mätningar i grundvattenrör om sådant använts.
• Grundvattnets strömningsriktning.
• Dimensionerande grundvattennivå vid planerad anläggning.
• Redovisning av befintliga och planerade vattentäkter inom 200 meter, samt hur de är utformade (grävda eller borrade, etc).
• Redovisning av befintliga avloppsanläggningar.
• Speciella förhållanden, till exempel diken, avskärande berg eller dränering, som kan påverka grundvattnets strömning eller andra förutsättningar för planerad anläggning.
• Var det behandlade avloppsvattnet avleds till ytvatten eller om det riskerar att tränga upp vid markytan.
• Bedömning om den planerade anläggningen klarar det vertikala skyddsavståndet om en meter vid både låga och höga grundvattennivåer.
• Förslag på lämpliga avloppsanläggningar som klarar de horisontella skyddsavstånden.

Fördjupad VA-utredning för enstaka hushåll

Ibland behövs en fördjupad VA-utredning. Den vanligaste orsaken är att förhållandena på platsen gör att den planerade avloppsanläggningen riskerar att påverka dricksvattnet eller att markförhållandena är svåra.

Ofta är det miljökontoret som påtalar behovet av en fördjupad undersökning eftersom myndigheten endast får ge tillstånd när det är uppenbart att avloppsanläggningen inte orsakar olägenhet för människors hälsa eller miljön. Undersökningen bör göras av en sakkunnig person, det vill säga en person som genom yrkeserfarenhet, deltagande i utbildningar eller på annat sätt har tillräckliga kunskaper för att utföra arbetet. Den som utför en fördjupad VA-utredning eller hydrogeologisk undersökning bör visa sin kompetens med hjälp av CV och om möjligt referenser från tidigare uppdrag.

• Grundläggande uppgifter enligt listan ovan.
• Geologisk basbeskrivning – jordart, marklagrens mäktighet, kornstorleksfördelning, markens lutning, avstånd till berg, berg i dagen, bergets sprickighet.
• Grundvattnets strömningsriktningar under naturliga förhållanden samt förväntad strömningsriktning vid avloppsinfiltration och vattenuttag, både vid höga och låga grundvattennivåer.
• Bedömning av risken att avloppsvatten tränger upp till markytan.
• Redovisning av beräknade transporttider till det som ska skyddas, till exempel grundvatten, vattendrag, badplats etc. Skyddsavståndet kan redovisas som det avstånd man kan förvänta sig att det behandlade avloppsvattnet transporteras under 3 månader.
• Beskrivning av skyddsvärda objekt inom 200 meter (vattentäkter, ytvatten, badplatser med mera) från planerad avloppsanläggning.
• Eventuella förslag på ytterligare skyddsåtgärder.

Fördjupning: info och länkar

Att ta reda på platsens förutsättningar för avloppsrening kräver oftast att du tar hjälp av någon som är insatt i frågorna, har relevant utbildning och helst har erfarenhet av undersökningar.

Avloppsguiden erbjuder annonsplats för gräventreprenörer och konsulter:
hitta en konsult i din kommun

Informationsblad från Havs- och vattenmyndigheten

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) vägleder landets myndigheter om små avlopp. Under 2020 erbjöd HaV landets miljökontor mallar för informationsblad om små avlopp. Du hittar samtliga informationsblad här: Utskrifter länkar och rapporter

Här har vi samlat de som rör undersökning av mark och vatten:

Informationsblad 3: Undersökning av mark och grundvattennivå
Bilaga: Provgropsprotokoll
Informationsblad 4: Grundvattenrör
Informationsblad 5: Skydd av dricksvatten, avloppsanläggningar mindre än 26 pe
Informationsblad 6: Bestämning av högsta dimensionerande grundvattennivå för avloppsanläggningar mindre än 26 pe
Informationsblad 7: Bestämning av grundvattnets strömningsriktning och lutning

Havs- och vattenmyndighetens vägledning i urval

Här har vi valt ut några direktlänkar till delar av HaV:s vägledning för prövning av tillståndsansökningar. Länken öppnas i en ny flik. HaV om:
Provgrop
Siktanalys och perkolationsprov
Förstärkt infiltration och material i markbäddar
Anvisningar för grundvattenrör
Beslutsmodell i tre steg för skydd av dricksvatten
Bestämning av dimensionerande grundvattennivå
Bestämning av grundvattnets strömningsriktning
Hydrogeologisk utredning
Stora och små grundvattenmagasin

Övriga vägledningar och standarder

Svenska institutet för standarder (SiS) – urval standarder inom avlopp och reningsanläggningar
Vissa standarder för småskalig avloppsrening är tillgänglig utan kostnad.

Standarden SIS-CEN/TR 12566-2:2006 rör infiltration i mark och tar upp förundersökning.
Standarden är skriven på engelska.

Statens geologiska undersökning (SGU) vägleder yrkesverksamma för att bedöma påverkan på grundvattnet. Metod för kartläggning och påverkansbedömning av grundvatten