Slamavskiljaren är en förbehandling inför vidare rening av avloppsvattnet. I vissa avloppslösningar ingår slamavskiljningen i själva produkten.
Större partiklar i avloppsvattnet fastnar i slamavskiljaren så att efterföljande reningssteg inte sätter igen. Eftersom föroreningarna till stor del är lösta i avloppsvattnet innebär avskiljningen av grövre partiklar att endast en mycket liten del av föroreningarna avlägsnas i slamavskiljaren.
Enligt miljölagstiftningen ska en anläggning med vattentoalett ha längre gående rening än slamavskiljning. Det krävs alltså ytterligare behandling utöver slamavskiljningen.
Det finns t.ex. produkter som placeras efter toaletten för att skilja vätskan från det fasta i en separator. Den fasta delen komposteras medan den våta går vidare för rening, för detta behövs en mindre slamavskiljare.
Trekammarbrunnen
Den vanligaste slamavskiljaren är den så kallade trekammarbrunnen, som består av tre kammare. Numera finns slamavskiljare som är utformade på andra sätt, men med motsvarande eller bättre funktion.
Skiss över en trekammarbrunn från Naturvårdsverkets
"Faktablad om tilloppsledningar, slamavskiljare och fördelningsbrunnar"
Så här kan det se ut att titta ned i en trekammarbrunn. Merparten av slammet ska vara i den första och största kammaren. De efterföljande kamrarna är till för att mota bort slam som tagit sig vidare. I sista kammaren ska det helst inte vara något flytslam. Där ska det också sitta ett så kallat t-rör som hindrar eventuellt flytslam från att följa med ut från slamavskiljaren.
Installation
Hur stor slamavskiljare man behöver till sitt avlopp beror av antalet anslutna personer, vilken typ av avloppsvatten som leds till slamavskiljaren och också av vilken reningsmetod man ska använda för avloppsvattnet. Normalt behövs en volym på cirka 2 m³ per hushåll för blandat avloppsvatten. Om slamavskiljaren enbart ska ta emot BDT-avlopp behöver den inte vara lika stor som om den tar emot ett blandat avloppsvatten.
Om kemisk fällning sker i slamavskiljaren måste volymen utökas till minst 3 m³ per hushåll, helst minst 1 m³ per vuxen. Slamavskiljaren ska placeras så att den är åtkomlig för slamsugningsfordon. Installation av slamavskiljare skall utföras av en sakkunnig person.
Miljö och kretslopp
Avskiljningen varierar mellan olika fabrikat, vanligen avskiljs ca 70-90 % av det suspenderade materialet.
Miljöskydd
Ämne
BOD
fosfor
kväve
Reduktion i % av total mängd*
10-20
5-10
5-10
*enligt Naturvårdsverket, Små avloppsanläggningar (2003)
Slam från slamavskiljare innehåller begränsade mängder växtnäring, och användning av detta slam på åkermark ger därför inget större kretslopp av närsalter.
Drift och skötsel
För att slamavskiljaren ska fungera väl är det viktigt att slamtömning sker tillräckligt ofta. Slamtömning sker ofta automatiskt genom kommunens försorg en gång per år. Då och då bör slamavskiljaren inspekteras:
Kontrollera att det endast finns flytslam i den första kammaren. Om flytslam finns i övriga kammare är slamavskiljaren överbelastad. Då kan den behöva tömmas oftare. Om det luktar påtagligt från slamavskiljaren fungerar sannolikt inte ventilationen som den ska. Kontrollera att ventilationens röranslutningar har fri öppning.
Läs mer om fungerande slamtömning.
Att tänka på
- Efter slamtömning ska slamavskiljaren fyllas upp med vatten, för att inte riskera att slam rinner över till nästa kammare när nivån sakta stiger. Detta görs ibland av slamtömmaren, ibland inte. Fyllning bör då ske från utloppet och vidare bakvägen i slamavskiljaren så att säga.
- Det är viktigt att locket på slamavskiljaren går att låsa och hålls låst för att undvika att barn och andra trillar ned. Tunga betonglock behöver inte låsas, men håller nu på att fasas ut av arbetsmiljöskäl i många kommuner.
- En större slamavskiljare än de rekommenderade 2 m³ för ett hushåll (gärna 3 eller 4 m³) ger en säkrare avskiljning, och därmed en längre livslängd på efterföljande markbädd eller infiltration.
Se dessa filmer om du vill få bättre koll på vad en slamavskiljare är.
Via VA-guidens youtube-kanal kan du se fler filmer.