Här sker avloppsreningen i en förtillverkad produkt. Den vanligaste varianten är slamavskiljning, kemisk fällning och biologisk nedbrytning.
Förenklat kan man säga att de flesta minireningsverk fungerar som stora avloppsreningsverk men i mindre skala. Det finns också paketreningsverk med passiva filter. Ett gemensamt drag är att de är förtillverkade kompakta anläggningar.
Denna systemlösning bedöms klara både normal och hög skyddsnivå med avseende på miljöskydd. Miljökontorens bedömningar kan variera beroende på produkt och typ av efterbehandling. De flesta miljökontor kräver någon form av efterbehandling av det renade avloppsvattnet.
Beskrivning - minireningsverk
Allt avloppsvatten från hushållet leds till minireningsverket. Där sker slamavskiljning (mekanisk rening) och tillsats av fällningskemikalier för bilda ett fosforrikt slam (kemisk rening). Avloppsvattnet behandlas ytterligare genom att bakterier bryter ned föroreningar i vattnet (biologisk rening).
Det behandlade vattnet leds sedan ofta vidare till någon typ av efterbehandling, t.ex. till ett resorptionsdike, för att ytterligare rena det från kväve och smittämnen.
Läs mer om minireningsverk och kompakta lösningar
Läs mer om olika varianter av efterbehandling
De flesta minireningsverk ska sedan 1 juli 2013 vara CE-märkta. Detta innebär bland annat att produkten ska ha testats enligt en EU-standard (SS-EN 12566-3). Med CE-märkningen följer en prestandadeklaration som anger hur bra produkten renar avloppsvatten enligt testet.
Vissa avloppsanläggningar, även kallade minireningsverk, omfattas inte av EU-standarden. Dessa kan formellt sett inte CE-märkas men kan ändå ha testats. Det är viktigt att minireningsverket du väljer har undersökts i en oberoende utvärdering.
Läs mer om CE-märkning av minireningsverk och prestandadeklarationer hos Boverket
Den översiktliga beskrivningen av fördelar och nackdelar utgår från rätt projekterande och rätt anlagda anläggningar.
Fördelar
- Kompakt teknik, tar liten plats.
- Bra på att rena fosfor.
- Det har ett tydligt definierat utlopp där en provtagningsbrunn kan göra det möjligt att ta ett prov.
Nackdelar
- Relativt känslig teknik, kräver regelbunden service och underhåll av sakkunnig.
- Driftskostnader utöver slamtömning.
- Små möjligheter till kretslopp, om man inte kan kompostera slammet själv och använda det på tomten.
Drift och skötsel
- Påfyllning av fällningskemikalie (kan göras av fastighetsägaren eller genom serviceavtal med leverantören)
- Tömning av slam, 1-2 gånger per år (varierar med produkt).
- De flesta tillverkare av minireningsverk erbjuder serviceavtal med ett till två besök per år samt vid eventuellt driftstopp.
- Vissa tillverkare erbjuder övervakning och felrapportering via distans. Det vill säga att serviceorganisationen kan övervaka verket och ta del av felmeddelanden utan att besöka verket.
Ekonomi
Investeringskostnaden för ett hushåll för ett system med minireningsverk och efterbehandling varierar beroende på förhållanden på fastigheten. Driftskostnaderna består av slamtömning 1-2 gånger per år, fällningskemikalie och serviceavtal.
- Eventuellt hjälp med ansökan
- Byggprodukter (själva minireningsverket)
- Anläggande (Installation, grävjobb, ledningar, el)
- Efterbehandling (resorptionsdike eller motsvarande)
- Slamtömning 1-3 gånger per år
- Fällningskemikalie och el
- Tillsyn och service
Kontakta din kommun för uppgift om vilka taxor för slamtömning som gäller för fastigheten.
Att tänka på
- Du måste ha tillstånd från miljönämnden innan du kan börja bygga din anläggning.
- Ha en dialog med miljökontoret om kraven på din avloppsanläggning.
- I stort sett alla avloppsanläggningar fungerar sämre vid mycket ojämn belastning.
- Efterbehandling är en bra åtgärd för att skapa tillräckligt smittskydd.
Se filmen där en miljöinspektör från Kungsbacka berättar hur man kan se om ett befintligt minireningsverk fungerar bra. Filmen är gjord för miljöinspektörer men passar även dig som vill veta mer.
Via VA-guidens youtube-kanal kan du se fler filmer.