Här besvarar vi vanliga frågor om enskilda avlopp och att ta hand om avfallet på egen tomt. Vår ambition är att hela tiden utöka med fler inlägg. Tillsammans hjälper vi varandra.
Hör gärna av dig om du saknar en fråga så gör vi vårt bästa för att besvara den. Kontakt
- Alla frågor och svar
- Dina förutsättningar
- Välja system
- Avloppsteknik
- Ansökan
- Miljöskydd
- Lagar och regler
- Anläggande
- Skötsel och egenkontroll
- Avfall från avlopp
"Vi har ett fritidshus med septiktank för WC (sluten tank) och behöver en lösning för BDT-avloppet. Har ni något förslag på den enklaste lösningen och framförallt den billigaste? Vi har kontaktat kommunen men dom hänvisar till företag som sysslar med avlopp. Det verkar vara svårt att få tag i givna bestämmelser av vilka krav som kommunen har ställt på vår fastighet… så det känns lite rörigt.
Tar gärna emot vägledning och tips
Bästa hälsningar"
Hej, krav och lösningar beror nog mest på tomtens förutsättningar. Den vanligaste lösningen brukar vara slamavskiljare (för BDT-avlopp) och infiltration. Infiltrationsbädden behöver inte vara lika stor som om den skulle ta WC+BDT. Med biomoduler (infiltrationskasetter) kan ytan minskas ytterligare. Denna lösning förutsätter att det går att infiltrera avloppsvattnet i marken och ha visst skyddsavstånd till dricksvattentäkter samt möjlighet till slamtömning, men ni har ju tömning av den slutna tanken redan i dagsläget.
En annan variant är mer kompakta filterboxar (luftade filter) för BDT-avlopp. De flesta är anpassade för fritidshus. Här har vi mer info om sådana produkter
Eller i denna marknadsöversikt för enklare jämförelse, se Anläggningar - BDT-filter. I marknadsöversikten finns ungefärliga prisuppgifter.
Kom ihåg att anläggande av BDT-rening är anmälningspliktigt. Ni behöver skicka in en anmälan till miljökontoret (de har blankett för detta) och invänta deras svar. Formellt sett kan ni köra igång efter 6 veckor om ni inte hört något men det är bättre att kräva återkoppling och besked innan investering.
Vattentoalett (WC) till sluten tank kräver tillstånd. Om ni inte redan har tillstånd för tanken bör ni ta upp den frågan samtidigt.
Om ni letar efter en lokal entreprenör som kan hjälpa er vidare har vi ett entreprenörsregister som är sökbart utifrån kommun. Hitta gräventreprenör
(BDT står för bad-, disk och tvätt, det vill säga övrigt avloppsvatten som inte kommer från toaletten. Läs mer om BDT-avlopp)
Det finns rekommendationer om lutning för avloppsledningar med självfall. När avloppsledningen, vanligen markrör i plast, 110 mm i diameter, lämnar huset ska det leda avloppsvatten med slam till slamavskiljaren. Lutningen bör inte vara för stor eller för liten. Rådet är att denna ledning lutar minst 1 %.
Från naturvårdsverkets faktablad 3 om små avlopp – Tilloppsledningar, slamavskiljare, fördelningsbrunnar,
”Ledningen bör helst ha en rak sträckning och en jämn lutning och läggas med ett fall på minst 1:100, d v s en centimeter per meter ledning.”
I en markbaserad anläggning, infiltration eller markbädd, finns spridarledningar som leder ut slamavskilt avloppsvatten i bädden. Man vill ha långsam spridning och så jämn spridning som möjligt, nyttja så stor del av bädden som möjligt.
För spridarledningar är rådet om lutning 5-10 promille. 5-10 promille kan också uttryckas om 0,5-1 %. Man vill alltså ha något mindre lutning i spridarledningarna. En tumregel kan vara:
- Avloppsledning (generellt): minst 1 % lutning
- Spridarledning (infiltration, markbädd): max 1 % lutning.
En övrig kommentar. För stor lutning kan dock medföra stopp om vattnet rinner undan för snabbt och lämnar kvar det fasta avfallet i ledningen. Kontakta en entreprenör med erfarenhet av att anlägga avloppsledningar om du är osäker.
Någon helt säker lösning finns inte men det finns några saker man kan göra för att minska risken:
- Håll toaletten, rör etc. så rena som möjligt.
- Minimera mängden vätska som tillförs multrummet/kompostbehållaren. Om man har urinsortering sker detta automatiskt men man kan också behöva tillföra strömaterial eller liknande för att suga upp vätska.
- Man kan t ex med en fläkt forcera ventilationen från uppsamlingskammaren så att luften dras ut.
- Lägg inte bladgrönsaker, sallad etc. eller proteinrikt material av något slag i mulltoan då detta dels kan innehålla flugägg och dels drar till sig flugor.
- En tät behållare med fläkt/undertryck samt ett nät eller motsvarande för frånluft/ventilation minskar flugproblemen. Ju tätare desto mindre chans att flugor hittar in, men det kan vara svårt runt ventilationsöppningar, luckor etc.
Om du ändå får flugor kan du göra följande:
- Byt innehållet i behållaren så fort som möjligt. Ett bra tips om man har en stor behållare är att ha en plastsäck i sin tunna/behållare under toaletten. Då kan man snabbt ta bort och få en ren behållare utan flugägg etc. Om du har ett multrum är det svårare då man kanske måste tömma hela eller stora delar av multrummet för att säkert bli av med alla flugägg.
- Ett alternativ för multrum är att försöka täcka ytan över materialet med ett tjockt lager strö/jord och blad så att fluglarverna inte kan komma igenom när de kläckt. Detta är olika lätt att göra för olika multrum.
Radar, gifter etc. är inte att rekommendera då man ju vill kunna använda fekaliekomposten i sin odling utan risk. Har du bra tips eller erfarenhet av denna typ av problem så tar vi gärna emot dem. E-post till Avloppsguiden
Det beror på var du bor. Olika regler gäller i olika kommuner, så du bör höra av dig till din kommun och fråga vad som gäller. När en kommun ger tillstånd att använda urinen på egen tomt kan kommunen t ex ställa krav på att du skall ha en viss yta att sprida på, tidpunkt för spridning, utspädning, mm.
Ta hand om avfall från avlopp på egen tomt
Läs mer om källsorterande torra lösningar
Hej!
Jag ska installera urinseparerande torrtoa i vårt fritidshus. Avföringen ska vi kompostera på tomten. Får vi leda urinen till vår BDT-rening som är en tvåkammarbrunn med markbädd efter?
Vänliga hälsningar
Hej!
Nej, urinen får inte ledas till BDT-reningen. Den mesta näringen finns i urinen, så då räknas avloppet som toalettavlopp och det behövs en trekammarbrunn med tillräcklig rening för toalettavlopp därefter.
”Lagstiftning i Sverige brukar sällan gälla retroaktivt, det är en gammal princip som sällan rubbas. T.ex. får en bil från tidigt 1900-tal brukas trots att den vare sig har avgasrening säkerhetsbälten belysning eller ens bromsar på alla hjul. Detta borde också gälla avlopp, men det verkar som att gamla avlopp bedöms som om de var nybyggda.”
Sant, regler brukar sällan gälla retroaktivt. När nya bestämmelser träder i kraft finns det i regel övergångsbestämmelser som anger vad som gäller för befintlig verksamhet.
När det gäller äldre avlopp kan miljökontoret rikta krav och kräva åtgärder men det måste motiveras med att anläggningen har brister som skapar, eller riskerar att skapa, olägenheter för miljön eller människors hälsa.
Några försök att sammanfatta lite apropå tillstånd från äldre lagstiftning och tillstånd enligt miljöbalken.
Före miljöbalken
Fall 1: Det finns en avloppsanläggning men inga uppgifter om något tillstånd.
Fall 2: Det finns en avloppsanläggning och tillstånd enligt lagstiftningen som föregick miljöbalken (tillstånd utfärdat före 1/1 1999).
Myndigheten kan då använda bestämmelserna i miljöbalken som ger dem rätt att bedriva tillsyn. Men det måste finnas en omständighet, brister eller tecken på olägenhet eller risk för olägenhet, för att kräva åtgärder. Om anläggningen behöver göras om blir fråga om att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för ett nytt tillstånd.
Tillstånd enligt miljöbalken
Fall 3: Det finns en avloppsanläggning och tillstånd enligt miljöbalken (tillstånd utfärdat från och med eller efter 1/1 1999)
Myndigheterna kan använda tillsynsbestämmelserna för att kräva åtgärder om de ser olägenheter, att anläggningen inte funkar som det är tänkt. Men ett tillstånd är också ett skydd för den som sökt och fått tillstånd. Det finns speciella bestämmelser i miljöbalken för att ändra eller begränsa befintliga tillstånd (kap 16). Myndigheten kan inte säga ”vi har bestämt oss för att generellt sett ställa lite hårdare krav på små avlopp”. För att ändra eller återkalla tillstånd meddelat enligt miljöbalken måste myndigheten följa reglerna i 16 kap miljöbalken.
"Jag undrar hur höga luftningsrören ska vara, över marken? Det gäller ett enplanshus, sommarstuga. Vi har två rör bredvid varandra som sträcker sig ca 1,5 m ovan mark."
Det finns inget exakt mått angivet. Det är upp till tillverkaren av infiltrations- eller markbäddspaketet. Den som anlägger följer anvisningar från tillverkaren.
En erfaren gräventreprenör kan kanske hjälpa dig. Vi har en lista över entreprenörer
Luftningsrör, även kallade inspektionsrör, har flera funktioner:
- Möjliggöra syresättning av infiltrationsbädden. Det gäller att få till ett drag i anläggningen och det är därför den vanliga lösningen är att kräva att avloppsstammen är luftad över nock.
- Möjligt att inspektera anläggningen – går att se om det står högt med vatten och/eller slam i röret.
- Rören markerar var spridningsledningarna slutar och sannolikt finns.
Men det finns som sagt inte något allmänt krav på hur höga dessa luftningsrör behöver vara. Det kan nog variera. På platser där det kan komma mycket snö bör man tänka på att luftningsrören bör nå över snötäcket på vintern.
Vårt råd är att kontakta en lokal gräventreprenör som kanske kan hjälpa dig att komma vidare.
Det är tomtens förutsättningar som bestämmer vilken avloppsanläggning du kan välja. I broschyren ”Enskilt avlopp – Vilken teknik passar dina förutsättningar?” får du tips om vilka lösningar som kan passa i olika situationer.
Läs mer om ”Enskilt avlopp – Vilken teknik passar dina förutsättningar?”
Om du vill koppla en vattentoalett till din befintliga anläggning för bad-, disk- och tvättvatten krävs tillstånd från miljökontoret. Eftersom toalettavloppet innehåller mycket mer föroreningar än bad-, disk- och tvättvattnet måste du ofta uppgradera den befintliga avloppsanläggningen om du byter till vattentoalett. Kontakta miljökontoret (eller motsvarande) i din kommun.
Ja! För närvarande (januari 2016) kan du göra avdrag för arbetskostnader i samband med anläggande av enskilda avlopp. För mer information, kontakta Skatteverket. Se även sidan Rotavdragen.se
Det kan man göra, men man ska inte köra över bädden med tunga maskiner för då packas jorden så att funktionen förstörs. Marken där infiltrationen/markbädden ligger kan därför inte brukas.
”Jag är inte på något sätt emot att rena avloppsvatten, men det blir ju liksom lite löjligt ibland. En ensam gammal farbror i sin lilla avlägsna stuga kan knappast förorena mer än grannarnas nästan 1000 kor, och älgarna i skogen, vildsvinen, rådjuren hararna för att inte tala om alla hästar som levererar lite vad som helst vart som helst, till och med ibland framför min farbrors brevlåda!”
Lagstiftaren vill att de åtgärder myndigheterna kräver ska vara rimliga. Myndigheten behöver motivera sina beslut, det vill säga redogöra för de uppgifter de grundar sitt beslut på, den bedömning de gör och vad detta innebär kopplat till de aktuella bestämmelserna i miljöbalken.
En viktig princip är att myndigheten ska göra en bedömning i det enskilda fallet. En av de så kallade allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken (2 kap 7 §) handlar om att nyttan av de åtgärder myndigheten kräver ska vägas mot kostnaderna för dessa, inklusive kostnader för undersökningar.
Du måste anmäla detta till miljökontoret (eller motsvarande) i din kommun. Om du lägger anläggningen på en ny plats måste du söka nytt tillstånd. Kontakta din kommun för mer information.
Hej,
ni skriver på er hemsida:
”Stugans standard avgör krav på rening
Lösningar för vatten och avlopp beror till stor grad på husets standard. Miljökontoret ställer krav utifrån det nyttjande som är möjligt, inte hur du som ägare tänker nyttja det. Om det inte går att bo i stugan året om kan det vara ett skäl till avsteg från vanliga krav på enskilda avlopp. Eller om stugan är så liten att det rimligen inte går att bo en familj på ca fem personer i den.”
Vad menar ni med ”avsteg från vanliga krav på enskilda avlopp”?
Hej,
vi försöker spegla de krav som miljökontoren ställer. Det har utvecklats en praxis, sen ca 2006 i och med de allmänna råden om små avlopp, om att utgå från 5 pe (utgå från en föroreningsmängd som motsvarar fem personer) vid dimensionering av nya avlopp. Rekommendationen kommer från s.2 i det allmänna rådet, Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd (HVMFS 2016:17)
”Den dimensionerande belastningen för ett hushåll bör grunda sig på ett antagande om lägst fem pe och åretruntboende om det inte finns starka skäl mot detta”
Den jurist vi samarbetar med brukar återkomma till att myndigheten bör se till husets standard, den sannolika och möjliga belastningen på avloppsanläggningen. Resonemanget är att det inte är troligt att husägaren anpassar sin fysiska avloppsanläggning (bygger om den) i takt med att det normala nyttjandet ändras.
Normen om 5 pe för ett hushåll är aktuell för dimensionering av nya anläggningar. Den bör dock inte användas för att uppskatta belastning från befintliga hus. Vid tillsynsärenden är det lämpligare att se till den faktiska belastningen och det verkliga nyttjandet, om det inte finns starka skäl emot detta. Om det handlar om en avloppsanläggning för ett flertal fastigheter finns annan praxis för dimensionering av nya VA-anläggningar än att räkna 5 pe för hus.
I fallet med fritidshus tänker vi att det är vanligare att man avviker från grundkravet om 5 pe utifrån stugans standard. Med detta menar vi att det troligtvis är vanligare att göra avsteg från kraven om att avloppsanläggningen behöver klara dimensionerande belastning motsvarande 5 pe, till exempel sommarstuga med enklare standard, än att göra avsteg från grundkravet när det gäller permanenta hushåll. Apropå sommarstugor kan det i många fall vara bra med marginal i anläggningen för att klara tillställningar och sammankomster vid stugan. Lär ju variera från fall till fall och beror som sagt på husets standard.
Nej, om du tar bort din gamla slamavskiljare och sätter dit en ny med samma funktion på samma plats behöver du inte söka tillstånd. Om du ändrar anläggningens plats eller funktion måste du däremot söka nytt tillstånd. Kontakta miljökontoret (eller motsvarande) i din kommun om du är osäker.
Om du tänker anlägga infiltration eller markbädd ska en provgrop grävas.
Nej, enligt lagen behöver du ytterligare rening efter slamavskiljaren. En trekammarbrunn är en slamavskiljare för blandat avloppsvatten (det vill säga både WC- och bad-, disk- och tvättavlopp). Slamavskiljning är endast en förbehandling som krävs för att efterföljande rening ska fungera. Kontakta miljökontoret (eller motsvarande) i din kommun för att se vilka krav som ställs på den efterföljande reningen där du bor.
"Jag har en trekammarbrunn som nu blivit underkänd av kommunen på grund av att det inte finns någon rening efter. Jag måste göra en markbädd och brunnen ska vara orörd så endast en markbädd ska grävas. Min fråga är, ses detta som underhåll av befintlig avloppsanläggning eller ses det som att göra en ny anläggning om det inte finns markbädd sedan tidigare? Trekammarbrunnen kommer vara på samma plats som tidigare."
Att komplettera en slamavskiljare med en markbädd, det vill säga att anlägga en ny markbädd som reningssteg räknas som en ny anläggning. En ny anläggning kräver tillstånd.
Trekammarbrunnen fungerar som slamavskiljare och skyddar bädden från att sätta igen samt förbehandlar avloppsvattnet. En fråga att se upp med är statusen på den befintliga slamavskiljaren. Det är ju mäkta trist om en helt ny bädd skadas av att den gamla trekammarbrunnen inte fungerar som den ska. Inför en ny anläggning bör man även säkerställa att den befintliga trekammarbrunnen samt ledningarna från huset är täta.
Den som bistår med att ordna en ny anläggning behöver vara införstådd med att det finns en gammal trekammarbrunn och du som husägare och kund behöver diskutera vad som gäller mellan er om det skulle bli problem med den nya bädden. Avloppsguiden ser det som ett risktagande för husägaren att använda den gamla trekammarbrunnen. Men allt beror ju på åldern och statusen på den befintliga brunnen. Ansvaret för att anläggningen ska fungera som avsett faller alltid på den som ansvarar för verksamheten, det vill säga husägaren.
I detta svar har vi utgått från att avloppet har vattentoalett påkopplat. Det finns en regel om att avlopp från hushåll med vattentoalett påkopplat ska ha så kallad efterföljande rening efter slamavskiljning.
Om det handlar om ett avlopp utan vattentoalett, så kallat bad-, disk- och tvättavlopp (BDT-avlopp) krävs det att avloppsvattnet behandlas på något sätt som medger att bakterier kan bryta ned föroreningar. Detsamma gäller för avloppsrening med vattentoalett men kraven är högre och det krävs tillstånd. Om det är ett BDT-avlopp som får en ny markbädd krävs det en anmälan till miljökontoret.
Oavsett om det handlar om avlopp med vattentoalett eller inte behöver husägaren ta kontakt med miljökontoret innan åtgärd.
Det är miljö- och hälsoskyddsnämnden (eller motsvarande) i din kommun som avgör vilka krav som ska ställas på din avloppsanläggning. Du måste alltid söka tillstånd hos din kommun för enskild avloppsanläggning med ansluten vattentoalett. För enskild avloppsanläggning utan vattentoalett behövs ofta inget tillstånd, men du måste göra en skriftlig anmälan till kommunen. Kontakta miljökontoret (eller motsvarande) i din kommun för att se vad som gäller där du bor.
Om du anlägger en avloppsanläggning utan tillstånd alternativt anmälan kan du bli skyldig att betala en miljösanktionsavgift. Avgiften är 3000 kr (för anmälningspliktig anläggning, eller om du utan tillstånd anslutit en vattentoalett till befintlig anläggning utan tidigare vattentoalett) eller 5000 kr (för tillståndspliktig anläggning).
Du måste ändå visa att anläggningen har den utformning och funktion som krävts om du sökt tillstånd innan den byggts. Om du inte kan visa att avloppsanläggningen uppfyller kraven kan du bli tvungen att bygga en ny anläggning eller flytta den befintliga.
Har du inget tillstånd för din avloppsanläggning är den olaglig. Om avloppet inte uppfyller lagens krav på rening är utsläpp från anläggningen förbjudet. Du måste sluta använda ditt avlopp eller söka tillstånd för en ny avloppsanläggning. Om du är osäker på om du har tillstånd eller inte, kontakta miljökontoret i din kommun.
Det beror på vilken teknik som används och hur det ser ut på din tomt. Därför kan kostnaden variera rätt mycket. De poster som du behöver tänka på är:
- Projektering och rådgivning.
(Om du använder marken som reningsfilter behöver du undersöka mark och vatten på platsen.) - Handläggningsavgiften till kommunen.
- Kostnad för själva produkten för avloppsrening.
(exempelvis slamavskiljare, brunnar och rör, biomoduler, reningsverk, provtagningsbrunn, UV-brunn. Beror på vald lösning.) - Kostnad för markarbete och installation.
- Eventuell kostnad för framdragning av el.
- Regelbunden slamtömning.
- Service, eventuell el, flockningsmedel eller fosforfilter.
(Detta gäller system med mer aktiv rening för att klara högre krav på miljöskydd.) - Tillsynsavgifter.
Det är svårt att säga ett belopp i och med att det beror så mycket på fastigheten. En kostnad på 80 000 kr är nog rätt lågt räknat. Det är inte ovanligt att en ny anläggning kan kosta ca 150 000 kr. Och det finns givetvis fall där det blivit dyrare.
Det kostar även att ha eget vatten. Liksom för avloppsanläggningen är det fråga om kostnader för projektering, installation och drift. I vissa kommuner krävs det även tillstånd så då är det aktuellt med handläggningsavgift. När det gäller driften är det i synnerhet kostnaden för vattenreningsfilter, om det behövs, som kan påverka kostnaden över tid.
En annan aspekt som påverkar kostnaden är om väg och infart behöver åtgärdas så att slamtömningsfordon kan komma åt och tömma slam. Samt om det behövs nya ledningar för dricksvatten och avlopp till och från huset. Vissa avloppslösningar påverkar installationerna inomhus, till exempel sorterande system, som också lär innebära en kostnad.
En jämförelse är att kolla upp vad det kostar att ansluta sig till kommunalt vatten och avlopp. Denna kostnad kan delas in i tre kategorier:
- Anslutningsavgift
- VA-taxa (årlig avgift)
- Markarbeten och installation vid anslutning av ledning från huset till anvisad förbindelsepunkt.
Läs mer på avloppsteknik-sidorna
I broschyren Marknadsöversikt – produkter för enskilda avlopp finns priser för många minireningsverk, toaletter etc. angivna. VA-guidens marknadsöversikt
Exakt vad som ska ingå i en tillståndsansökan varierar från kommun till kommun, så kontakta alltid miljökontoret för information. Om viktig information saknas får inte miljökontoret fatta beslut, utan måste istället begära in kompletteringar. Du sparar alltså tid genom att skicka in en så komplett ansökan som möjligt. I en anmälan behövs i princip samma uppgifter som i en tillståndsansökan.
Du som har ett enskilt avlopp ansvarar för att din avloppsanläggning uppfyller lagens krav, för att din avlopps-anläggning har tillstånd och för att anläggningen sköts och underhålls på ett bra sätt.
När du köper ett hus med enskilt avlopp övertar du alltså ett stort ansvar för den avloppsanläggning som redan finns på plats. Det är därför viktigt att du tar reda på hur anläggningen ser ut, om den har tillstånd eller inte och hur den ska skötas. Be mäklaren hjälpa dig med detta. Mäklaren har skyldighet att informera dig om de anläggningar som hör till huset, inklusive vatten och avlopp.
Tänk på att en avloppsanläggning som inte är godkänd måste åtgärdas, vilket kan innebära kostnader på 100 000 kr eller mer. Det är viktigt att du tar med detta i din kostnadskalkyl när du köper ett hus med enskilt avlopp.
Det finns idag (mars 2020) inget samlat regelverk i form av lag, förordning eller föreskrift om små avlopp. Däremot gäller miljöbalkens allmänna hänsynsregler och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har utfärdat ett allmänt råd om hur de anser att de bestämmelser som är relevanta för små avlopp bör tolkas. Observera att ett allmänt råd inte är bindande, det är inget som myndigheter kan hänvisa till som bestämmelser. Däremot använder miljökontoren (lokal myndighet) de allmänna råden som vägledning i sina ärenden.
Det finns några lagrum som rör små avlopp i miljöbalken (den ramlag som styr bl.a. små avlopp) men de är lite utspridda. De handlar t.ex. om att det är förbjudet att släppa ut avloppsvatten med påkopplad vattentoalett i vattenområde om man saknar rening efter slamavskiljning, om utsläppet inte är försumbart.
Mer på avloppsguiden.se
Lagar och regler för dig med enskilt avlopp
På denna sida har vi samlat ett urval av rapporter och skrifter om små avlopp, vi har en avdelning om lagar och regler.
Här förklarar vi och länkar till lagar som är aktuella, och vi har även med det allmänna rådet om små avlopp (även om det inte är lagstiftning, se ovan)
Det finns ingen exakt juridisk definition av enskilda avlopp, men vanligen menar man avloppsanläggningar som inte är anslutna till det kommunala avloppsnätet, och som behandlar avlopp från ett till fem hushåll. Samma regler gäller för avloppsanläggningar för upp till 200 personer. Enskilt avlopp kräver tillstånd från eller skriftlig anmälan till miljökontoret i din kommun.
Enskilt avlopp kallas även små avlopp. Den termen tar fasta på att det handlar om en liten avloppsanläggning i jämförelse med avloppsreningsverk för en stad eller bostadsområde.
Kretsloppsanpassade avloppslösningar gör det möjligt att återföra näringsämnen (framförallt kväve och fosfor) till odlad mark. Avloppet från toaletten, urin och avföring, innehåller en stor mängd kväve och fosfor som kan ersätta handelsgödsel i lantbruket eller på din egen tomt. Idag finns det metoder som möjliggör återföring av näring från avlopp till odling på ett hygieniskt säkert sätt.
Läs mer om att ta hand urin, latrin och slam på sin egen tomt
Kommunen är skyldig att ansvara för vatten och avlopp när detta av hälso- eller miljöskäl måste lösas i ett större sammanhang. Kommunen upprättar verksamhetsområden som visar inom vilka geografiska områden kommunen ansvarar för vatten och avlopp. Kommunalt vatten och avlopp finansieras främst genom taxor, dvs. de som är anslutna till systemet betalar dels en anslutningsavgift och dels en brukningsavgift. Utanför det kommunala verksamhetsområdet ansvarar de boende själva för sin avloppshantering.
Avloppsanläggningen ska placeras på ett så lämpligt ställe som möjligt med hänsyn till bl.a. vattendrag och grundvatten, närliggande dricksvattenbrunnar, bergvärmeanläggningar och andra enskilda avlopp, närliggande badplatser och andra känsliga miljöer och olika geologiska förutsättningar.
Om du ska infiltrera vatten i marken behöver du veta hur långt ner det är till grundvattenyta eller berg. Dessutom kan man se vad det är för jordart. Olika jordarter är olika genomsläppliga för avloppsvatten.
De lokala förutsättningarna avgör vilka krav som ställs på avloppsanläggningar. I tättbefolkade områden eller områden med känsliga sjöar och vattendrag blir kraven på rening högre. I glest befolkade områden med mindre känsliga vattendrag ställs inte lika hårda krav. Förutsättningarna kan också variera inom en och samma kommun.
Miljökontoret ska bedöma känsligheten på den aktuella platsen och ställa rimliga krav utifrån detta. Kommunen argumenterar för sin bedömning och det är viktigt att de bedömer lika situationer lika. Husägaren kan argumentera för sin bedömning.
I slutändan fattar miljökontoret (på uppdrag av den kommunala nämnden) ett beslut och kraven på anläggningen, normal eller hög skyddsnivå, ska utgå ifrån bedömningen av platsens känslighet.
På denna sida redogör vi lite mer för myndighetens utgångspunkter som kan vara bra att känna till.
Krav på enskilda avlopp
Miljö- och hälsoskyddskontoret (eller motsvarande) i din kommun ger information om vilka regler som gäller för enskilda avloppsanläggningar och hur du ansöker om tillstånd. Men det ingår inte i kommunens uppgifter att välja avloppslösning eller att upprätta handlingar som krävs för din ansökan. Här på avloppsguiden.se beskrivs steg för steg hur du går tillväga. Om du behöver mer hjälp, vänd dig till en entreprenör eller konsult. Vid speciellt svåra förhållanden, t.ex. om du bor i ett område med svåra markförhållanden eller om det finns risk för förorening av vattentäkter, ska du anlita en konsult för en riskutvärdering.
Det finns ingen enhetlig testning eller godkännande av minireningsverk. Verken bör ha genomgått en prövning enligt EU-standarden eller någon annan någon oberoende instans och ska uppfylla de reningskrav som ställs i Naturvårdsverkets allmänna råd. Miljökontoret (eller motsvarande) i din kommun gör en bedömning av reningsverket när ansökan kommit in. I broschyren Marknadsöversikt – produkter för enskilt avlopp finns information om många olika minireningsverk.
Det finns många olika tekniska lösningar för enskilda avlopp. Tänk på att det är miljö- och hälsoskyddskontoret i din kommun (eller motsvarande) som avgör vilka tekniker som accepteras där du bor.
Läs mer om vilken teknik som passar dina förutsättningar
Läs mer på avloppsteknik-sidorna
Det är du som är fastighetsägare som har ansvaret att se till att ditt avlopp uppfyller lagens krav. Den entreprenör som du anlitar för att anlägga ditt avlopp har ansvar gentemot dig att utföra arbetet på ett fackmässigt sätt och att tillvarata dina intressen. Den teknikleverantör som säljer en avloppsprodukt till dig har bl.a. ansvar för att produkten överensstämmer med den beskrivning du fick innan du köpte den och att instruktioner för installation, drift och underhåll medföljer.
Läs mer om vem som ansvarar för vad
Läs mer om vad du ska tänka på när du anlitar en entreprenör
Du som äger en fastighet med ett enskilt avlopp räknas som verksamhetsutövare enligt lagen och är därför ansvarig för att söka tillstånd (alternativt anmäla) innan du bygger din anläggning, och för att anläggningen sedan byggs enligt beslutet. Du ska också sköta och underhålla din anläggning, samt löpande kontrollera att den fungerar. Du ansvarar för att anlita någon sakkunnig för att anlägga ditt avlopp. Sakkunnig är den som genom utbildning, yrkeserfarenhet eller på annat sätt fått tillräckliga kunskaper att anlägga avlopp.
Miljönämnden i din kommun är tillstånds- och tillsynsmyndighet för enskilda avlopp. Tjänstemännen på miljökontoret ansvarar för handläggningen av avloppsärenden, och det är dem du ska vända dig till när du ska anlägga eller åtgärda din avloppsanläggning. Miljökontoret ska inte ge förslag på vilken anläggning du ska ha, deras uppgift är att granska din ansökan och ge råd och vägledning.
Det är miljönämnden i din kommun som avgör om ditt avlopp är godkänt eller inte. Du kan få en fingervisning genom att gå igenom punkterna i denna checklista.
Det finns även ett bildspel där du kan ställa diagnos på ditt avlopp.
Ladda ner bildspelet med Svea avloppsguide