Spara på dricksvattnet

En jämförande tabell av sparpotential för enklare vattenbesparingstekniker:

De intressanta siffrorna är framför allt besparingen i procent, som visar hur mycket som går att spara inom varje område genom att välja de mer vattensnåla alternativen som finns på marknaden. Vid läsandet av potentialen i vattenbesparing med dessa tekniker till liter per person och dygn, ska man vara medveten om att det inte är helt rättvisande. Den genomsnittliga förbrukningen i Sverige på 140 liter per person och dygn är en blandning mellan gammal och ny teknik inklusive olika beteenden. De uppskattade vattenbesparingarna är i sin tur beräknade på modern teknik.

Snålspolande munstycken till kranar kallas perlatorer eller sparlatorer. Den vanligaste tekniken är att luft blandas in i vattenstrålen, vilket minskar vattenflödet men inte trycket. Flödet minskas till 5–8 liter per minut, vilket är en halvering jämfört med icke snålspolande munstycken. I detta räkneexempel antas att besparingen för kranar enbart görs inom området personlig hygien och att besparingen enbart blir cirka 25 % inom området hygien (det vill säga 25 % av 60 liter, vilket blir 15 liter per person och dygn).

Vattenförbrukningen i en diskmaskin kan variera utifrån märke och modell, men också utifrån vilket av maskinens diskprogram som används. Det program som används vid framtagandet av energimärkningen för diskmaskiner betecknas ”Eko” och är oftast även mer vattensnålt. I regel är vattenförbrukningen cirka 10–20 % lägre vid användning av Eko-programmet i jämförelse med Auto-programmet. Genom att välja en vattensnål diskmaskin kan man spara 40–50 % vatten vid diskning i förhållande till de med sämre prestanda. Den lägre siffran gäller vid användning av Auto-programmet och den högre siffran vid användning av Eko-programmet. De mer vattensnåla alternativen är generellt större, det vill säga de rymmer fler antal kuvert. Det kan också avläsas i inköpskostnaden. De mer vattensnåla alternativen kostar cirka 10 000 kronor mer än de minst vattensnåla alternativen totalt sett. Inköpskostnaden per kuvert är i stort sett densamma för de mer snåla och de mindre snåla alternativen. (källa: Råd & Röns test av diskmaskiner 2020)

Vattenförbrukningen i en tvättmaskin varierar utifrån vilket program som körs. Det kan till exempel variera utifrån om man kör ett program för bomull eller syntet eftersom bomull suger upp mer vatten än syntet och då behövs mer vatten. Olika funktioner hos tvättmaskinerna kan minska vattenförbrukningen. Istället för automatisk inspolning av vatten kan tillflödet regleras utifrån att tvättmaskinen till exempel väger tvätten innan, känner av hur mycket vatten materialet suger upp eller läser av hur smutsigt utgående vatten är. Genom att välja en vattensnål tvättmaskin kan man spara cirka 10–20 % i förhållande till de med sämre prestanda. De mer vattensnåla alternativen ligger cirka 10 000 kronor högre än för de minst vattensnåla alternativen. I detta sammanhang finns det dock inget samband med att de vattensnåla alternativen även har högre tvättkapacitet och därför är dyrare. Inköpskostnaden för ett vattensnålt alternativ är cirka 500 kr högre per kg tvättkapacitet. (källa: Råd & Röns test av tvättmaskiner 2020)

Dagens toaletter är mycket mer vattensnåla än tidigare, en spolning i vissa äldre modeller använde så mycket som 30 liter per spolning. Idag är dubbelspolande toaletter i regel standard, men spolmängden kan skilja sig mellan olika modeller. Jämförelsen här görs mellan en enkelspolande toalett på 6 liter per spolning och en vattensnål toalett med 2 liter per liten spolning och 4 liter per stor spolning. Det antas att varje person ger upphov till en stor spolning och fem små spolningar per dag.

Dessa installationer är möjliga såväl vid nybyggnation som i befintliga hus. Inköp och byte till vattensnåla munstycken och kranar kan göras när som helst. Byte till vattensnåla diskmaskiner, tvättmaskiner och toaletter görs lämpligtvis i samband med nya inköp. Användaren kan även påverka sin vattenförbrukning ytterligare genom att till exempel köra de mer vattensnåla programmen samt tvätta med fyllda disk- och tvättmaskiner.

Som fastighetsägare har du själv full rådighet över denna teknik och behöver inga särskilda tillstånd.

Enligt miljöbalken ska alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd hushålla med råvaror och energi om det inte innebär en orimlig kostnad.

Beskrivna exempel på toaletter och kranar är produkter som är etablerade på marknaden och finns som en mängd produkter och modeller hos ett stort antal användare. De tvättmaskiner och diskmaskiner som tagits som exempel i beräkningarna har varit de som i Råd och Röns undersökningar visat bäst prestanda avseende en rad faktorer, till exempel kvalitet på genomförd diskning, ljudnivå och energianvändning.

Besparingspotentialen i duschen beror på hur länge man duschar. En snabb dusch som i huvudsak består av intvålning och avsköljning generar till största del ”smutsigt” vatten som inte går att filtrera och återcirkulera. Den totala vattenanvändningen är redan låg för korta duschar och därmed blir den procentuella besparingen låg. En duschning som pågår under längre tid förbrukar normalt sett mer vatten och har också en större andel ”rent” vatten som går att återcirkuleras. För en sådan duschning är den procentuella besparingen mycket större. Den totala besparingen vid varje duschning mäts i realtid och visas på en display i duschkabinen. Statistik från installerade duschar visar en genomsnittlig besparing på ca 70–75 % av det vatten som används i duschen. Det motsvarar cirka 42 liter per person och dygn, vilket är 30 % av en genomsnittlig persons totala förbrukning.

Energi behövs för UV-lampan och pumpen, vilket enbart behövs vid användning. Alltså är energiåtgången låg, ca 1,4 kW vid ett standardflöde på 6,5 l/min.

Nätfiltret behöver rensas någon gång per år genom att det spolas av. För en vanlig familj behöver mikrofiltret bytas 1–2 gånger per år. Ett filter kostar cirka 300 kr. I dagsläget finns det inga uppgifter om hur ofta UV-lampan behöver bytas.

Prisexempel för recirkulerande dusch ligger på 50 000 kr. Installation och rördragningar tillkommer.

Tekniken kan kräva att man går igenom fuktspärren i golvet vid installation av sensorn (och även i väggen vid installation av väggintegrerade modeller) och är då framför allt lämpligt att installera vid nybyggnation eller totalrenovering.

Som fastighetsägare har du själv full rådighet över denna teknik och behöver inga särskilda tillstånd.

Enligt miljöbalken ska alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd hushålla med råvaror och energi om det inte innebär en orimlig kostnad.

En fastighetsägare som haft recirkulerande dusch installerat i ett år blev intervjuad i vattenbesparingsprojektet. Duschen installerades i samband med nybyggnation av ett fritidshus och var en del av att helhetstänk med miljövänliga lösningar. Erfarenheterna är positiva, känslan är att vattnet är rent, att det är lyxigt att kunna duscha länge utan att det förbrukas mer vatten och att vattnet har precis den temperatur som ställts in i förväg. Fastighetsägaren har dock ännu inga erfarenheter av filterbyte eller filterrensning eftersom duschen varit installerad en ganska kort tid och det är ett fritidsboende.

Det uppskattas att ca 30 liter per dygn eller drygt 21 % av en persons vattenförbrukning används till att spola toaletter i ett genomsnittligt svenskt hushåll. Det finns alltså en potential att spara vatten av dricksvattenkvalitet genom att istället använda regnvatten. Använder man insamlat regnvatten för både toalettspolning och tvätt finns potential att spara upp emot 37 liter per person och dygn eller 32 % av förbrukningen. Tillgänglig nederbörd, takyta och tankstorlek påverkar dock möjligheten till insamling av regnvatten och under perioder med låg eller ingen nederbörd behöver man sannolikt komplettera med dricksvatten.

De tre tabellerna nedan kommer från rapporten och är exempelberäkningar på vattenbesparingen med regnvatten för toalett och tvättmaskin. Observera att beräkningarna baseras på ett bostadsområde i Uppsala kommun som fall-studie. De visar exempel på vattenbesparingen utifrån tillgänglig nederbörd och vattenförbrukningen i området. I rapporten beskrivs metoden utförligare.

Energi behövs för att pumpa vatten från tanken till toaletten. Pumpen har en effekt av 0,66 kW, vilket enbart behövs vid belastning. Alltså är energiåtgången låg.

Om systemet har partikelfilter, så rengörs dessa genom att skölja med vatten 1-4 gånger om året (vattnet kan användas i trädgården). Regnvattentanken bör rengöras var 5-10:e år.

Prisexempel för regnvattentankar för hushållsbruk (toalettspolning och tvätt) ligger på 38 – 50 000 kr. Installation, rördragningar och vissa driftskostnader tillkommer. Avancerade bevattningstankar som installeras under jord och används för odling är ca halva priset (betydligt billigare tankar/tunnor finns som förvaras ovan jord för bevattning).

Regnvattentankar för både bevattning och användning inom hushållet (toalett och tvätt) finns att köpa på marknaden och säljs av omkring fem företag i Sverige. Det blir lägre kostnad och ett lättare genomförande om man installerar regnvattentank för inomhusbruk redan vid nybyggnation eftersom rörledningar inte behöver dras genom redan befintliga väggar.

En fördel med att använda regnvatten för toalettspolning är att spolvatten inte behöver vara av dricksvattenkvalitet. Däremot kan det finnas anledning att försöka minimera färg och lukt.  Regnvatten är oftast ofärgat (om det inte avleds från koppartak, då det kan vara grönt), och dessutom av mjukt (lågt mineralinnehåll) vilket gör att det är lämpligt för hushållsapparater som tvättmaskiner. Däremot ska man på grund av regnvattnets låga pH undvika tak och rör-material i koppar, zink och bly. Alltså bör ett hushåll informera sig angående det egna takmaterial rörledningsmaterial och hantering av bräddavlopp innan man installerar regnvatten för hushållsbruk.

Regnvatteninsamlingssystemet, främst bräddningsavloppet, kan behöva tillstånd utifrån miljöbalken, liksom en anmälan utifrån plan-och bygglagen (PBL). Bygglov behövs om installationen resulterar i en byggnad som syns ovan mark men behövs inte om anläggningen installeras under mark. Däremot behöver man tänka på var spillvatten (bräddning) från överflödet från regnvattentanken ska ta vägen, och följa lokala bestämmelser som gäller till exempel uppsamling eller infiltration. Leds det till dagvattnet, kan extra filter behövas för rening.

 Enligt miljöbalken ska alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd hushålla med råvaror och energi om det inte innebär en orimlig kostnad.

Se Bilaga 2 Intervju med privatperson som installerar regnvatteninsamling, Vattenbesparande åtgärder – exempelsamling för kommuner och hushåll. Se nedan.

I rapporten finns en intervju med en fastighetsägare i Södertälje kommun som delar med sig av sina erfarenheter av att installera regnvatteninsamling för toalett och tvätt.