Sköt om din vattenbrunn

Att ha egen brunn innebär att du själv ansvarar för att hålla koll på tillgång och kvalitet av dricksvattnet och sköta om din brunn. Vi vill ju ha ett dricksvatten som släcker törsten, smakar gott och som vi mår bra av att dricka varje dag.

När installationerna av vatten och avlopp är välgjorda behöver vi sällan tänka så mycket på dem till vardags. Det är lätt att ta gott dricksvatten för givet då vi sällan ser vattnets väg in i huset eller behöver göra något mer än att öppna kranen.  Men alla tekniska system behöver service och underhåll för att fungera år efter år och det gäller även anläggningen för dricksvatten.

Vattnets kemi kan påverka olika installationer och utrustning i huset. Surt vatten kan skada ledningar och gör så att metaller hamnar i dricksvattnet. Utfällningar av till exempel kalk, järn och mangan kan påverka ledningar och apparater som disk- och tvättmaskiner, varmvattenberedare, tvättställ med mera. Det är ju trist om utrustning i hemmet går sönder i förtid eller inte fungerar som de ska, till exempel att tvätten får fläckar.

På denna sida får du tips och råd om skötsel och underhåll samt svaga länkar i olika brunnar och små anläggningar för eget dricksvatten.

Lär känna din brunn och ditt vatten

Första steget är att lära dig mer om din anläggning. Tips och råd beror på vilken typ av brunn och anläggning du har. De vanligaste brunnstyperna är borrade och grävda brunnar. Vissa tar sitt vatten från sjön eller vattendrag. Detta kallas ytvattentäkt. En variant av ytvattentäkt är att ta vatten från havet och avsalta det till dricksvatten. På denna sida ger Avloppsguiden en översiktlig presentation typer av brunnar och vattentäkter.

Regelbundna vattenprover

Att ha egen brunn innebär att du själv ansvarar för att hålla koll på tillgång och kvalitet av dricksvattnet och sköta om din brunn. Brunnsvattnet kan påverkas av både årstid och vattenanvändningen.

Livsmedelverket rekommenderar att du analyserar dricksvattnet minst var tredje år, men minst en gång varje år om det bor små barn i hushållet eller tätare om du misstänker att vattnet blivit förorenat. Om det är fler än två fastigheter som är anslutna till samma vattentäkt (brunn) bör ni ta prov på brunnsvattnet minst en gång per år.

Att ta regelbundna prover är ett bra sätt för att tidigt upptäcka förändringar och kunna åtgärda eventuella brister. Det är klokt att ha regelbundna prover som referenser att jämföra med om du upplever eller befarar att kvaliteten blivit sämre.

Läs mer om att ta vattenprov.

Kedjan från brunn till kran

Till vardags säger vi kanske brunnen när vi egentligen menar dricksvattenanläggningen. För att få grepp om skötsel och underhåll, samt om du skulle ha problem med dricksvattnet och behöver felsöka, behöver du ha koll på kedjan av de tekniska delar som utgör hela anläggningen. Låt oss börja från vattenkällan.

A. Vattentäkten

Det vanligaste är som sagt att ha en borrad eller grävd brunn som så kallad råvattentäkt.  Det förekommer även att vissa tar ytvatten från sjö, å, kallkälla eller havet.

B. Pumpar, ledningar och tryckkärl

Det är dessa så kallade armaturer som transporterar vattnet från källan till kranarna. Utöver pumpar och ledningar in i huset handlar det om tryckanordningar som hydropresser eller hydroforer. Eventuellt kan det finnas en reservoar i form av tank. Dessa armaturer kan ha egna skötselanvisningar som det är klokt att ha koll på.

C. Eventuell reningsteknik

Det är rätt vanligt att den med egen brunn behöver någon form av reningsteknik eller behandling av råvattnet för att det ska bli bra dricksvatten. Reningstekniken beror på vattnets kvalitet och rent konkret kan det handla om olika typer av filter och membran eller avluftningsanordningar. Reningstekniken lär ha skötselanvisningar som är bra att känna till.

D. Ledningar och kranar i huset

Det är en fördel att veta var och hur ledningarna/rören, är dragna inne i huset. I synnerhet i samband med renoveringar eller läcksökning. Det är även bra att ha kännedom om ledningar och kranar innehåller ämnen som kan lösas upp och hamna i dricksvattnet om vattnet till exempel har lågt pH.

E. Hushållsmaskiner

Apparater och maskiner i huset där vattnet används, till exempel varmvattenberedare, disk- och tvättmaskin, vattenkokare med mera.

Regelbunden skötsel och underhåll

Miljösamverkan Sydost har satt samman en checklista som stöd till husägare med eget vatten och avlopp. Nedan sammanfattar vi checklistans kontrollfrågor.

Tio kontrollfrågor för att säkra brunnen

Tillgång och efterfrågan på dricksvatten

• Finns det alltid tillräckligt med vatten i brunnen?
• Ligger vattenförbrukningen på en jämn nivå?

Läs mer nedan om att mäta vattennivån samt tips och råd för att spara vatten.

Föroreningskällor och vattenskydd

• Ligger brunnen på säkert avstånd från hav, sjö eller andra vattendrag?
• Ligger vattentäkten på säkert avstånd från avloppsanläggningar?
• Har grannar och andra kännedom om vattentäkten?
• Påverkas brunnen vid skyfall, högt vattenstånd eller kraftig snösmältning?
• Är brunnen eller locket skadat? Kan det läcka in orenat vatten?
• Är brunnen ren från djur, växtlighet eller annat organiskt material?

Läs mer nedan om svaga länkar i olika brunnstyper samt om lämplig eller olämplig placering av brunnen på sidan Anlägga ny dricksvattenbrunn.

Vattenkvalitet

• Har ni tagit prov på dricksvattnet de senaste tre åren?
• Bedömdes i så fall vattenprovet som tjänligt?
• Håller dricksvattnet en jämn kvalitet?

Se informationsbladet Klimatsäkra brunn och avlopp från Miljösamverkan Sydost nedan för mer information.

Skötsel och underhåll – borrad brunn

Här sammanfattar och återger vi goda råd om skötsel och underhåll. Informationen baseras på Livsmedelsverkets faktaskrift Dricksvatten från små dricksvattenanläggningar för privat bruk.

Kortfattad checklista för borrad brunn

Gör ofta – borrad brunn

Undersök området kring brunnen och leta efter tecken på att det läcker in. Kontrollera, reparera eller byt lock vid behov.

Gör en gång om året – borrad brunn

Kontrollera säkringar och kablar med mera. Permanenta hushåll med små barn bör ta vattenprover för analys varje år.

Gör vart tredje år – borrad brunn

Ta vattenprover och lämna för analys. Rengör reservoaren om du har en sådan.

Gör vart tionde år – borrad brunn

Filma brunnen och spola vid behov. Ta upp pumpen vid behov.

Skötsel och underhåll – grävd brunn

Kortfattad checklista för grävd brunn

Gör ofta – grävd brunn

Undersök området kring brunnen och leta efter tecken på att det läcker in. Kontrollera, reparera eller byt lock vid behov.

Gör en gång om året – grävd brunn

Kontrollera säkringar och kablar med mera. Permanenta hushåll med små barn bör ta vattenprover för analys varje år.

Gör vart tredje år – grävd brunn

Ta vattenprover och lämna för analys. Ibland kan det vara motiverat med tätare analyser, särskilt vid indikationer på mikrobiell tillväxt. Rengör reservoaren om du har en sådan.

Gör vart tionde år – grävd brunn

Töm brunnen, ta upp pumpen, spola rent väggar, rensa bottenslam och täta fogarna. Byt cementeringar och bottenmaterial vid behov.

Skötsel och underhåll – ytvattentäkt

Kortfattad checklista för ytvatten som dricksvattenkälla, ytvattentäkt.

Gör ofta – ytvattentäkt

Undersök området kring intaget. Säkerställ att föroreningar från till exempel avlopp inte når intaget. Se över skyltar som markerar silar eller intag. Var uppmärksam på bakterietillväxt vid höga temperaturer.

Gör en gång om året – ytvattentäkt

Kontrollera intagsslangar och intagsgaller och rengör råvattenintagets galler från exempelvis sjögräs och havstulpaner. Undersök råvattenpumpen. Byt säkringar vid behov. Avlufta systemet vid behov. Permanenta hushåll med barn bör ta vattenprover och lämna för analys, särskilt vid indikation av mikrobiell tillväxt.

Gör vart tredje år – ytvattentäkt

Ta vattenprover och lämna för analys. Sänk eller flytta intagspunkten om det behövs. Rengör vattenreservoaren om du har en sådan.

Notera att mer avancerade avsaltningsanläggningar kan kräva betydligt mer underhåll än denna lista. Du bör noga följa teknikleverantörens instruktioner. Läs mer om avsaltat vatten som dricksvatten.

Undersök och åtgärda brister

Dricksvattenanläggningar är ofta långlivade historier. Brunnar, pumpar och ledningar kan fungera väl under många år. Men ibland uppstår brister i anläggningen. Här listar vi de svaga länkarna och kritiska punkterna i borrade och grävda brunnar.

Svaga länkar i borrade brunnar

Täta borrad brunn mot inläckage av ytvatten

När borrade brunnar fungerar som det är tänkt tar de vatten från berggrunden. Om det finns brister i konstruktionen kan ytligt vatten orsaka problem. Om detta hänt finns det olika tekniker för att täta brunnen. Två sätt är så kallad manschettätning och tätning med plastfoderrör. Båda teknikerna kräver god kännedom om på vilken nivå i brunnen problemen uppstått.

När brunnen tätas med manschett monteras en gummiblåsa på pumpslangen. Gummiblåsan sänks ner till någon eller några meter under den nivå där det läcker in och vidgas så att det blir tätt. Gummiblåsan avskärmar på så sätt borrhålet och förhindrar ytligt vatten att sippra in genom bergssprickor eller dålig tätning mellan jord och berg och påverka brunnsvattnet.

Tätning med plastfoderrör fungerar ungefär på samma sätt som med en manschett. Plaströren monteras invändigt i brunnen och förs ner till önskat djup. På plastfoderrörens utsida finns en speciell sorts svällande gummi monterat runt röret. När gummit kommer i kontakt med vatten sväller det till flera gånger sin egen storlek och tätar mot berget.

Spola bort biofilm vid behov

När tätning av brunnen är genomförd, ska inget ytligt vatten kunna rinna in i brunnen. Men i ledningarna och i brunnen kan det fortfarande finnas kvar beläggningar av mikroorganismer. En åtgärd mot detta är att spola brunnen och alla ledningar i huset. Det är alltid bra att ta nya vattenprover för att se att åtgärderna gett önskad effekt. I sista hand kan brunnen och ledningar behöva kloreras. Om brunn och ledningssystem ska kloreras bör det i så fall utföras av en yrkeskunnig person.

Dricksvatten från borrade brunnar kan innehålla höga halter av ämnen från berggrunden och föroreningar från mänsklig aktivitet. Vissa parametrar påverkar människors hälsa, medan andra för med sig tekniska problem som kan påverka funktion, förstöra eller förkorta livslängden av hushållsmaskiner, som tvättmaskiner, varmvattenberedare med mera. Läs mer om vattenkemin och olika parametrar på Hjälp att tolka provsvaret.

Svaga länkar i grävda brunnar

En grävd brunn behöver rengöras regelbundet

Hur ofta brunnen behöver rengöras beror på om det finns problem med vattnet men räkna med rengöring vart 5:e till 10:e år. För att rengöra brunnen behöver den tömmas. Eventuellt slam i botten sugs upp. Det är rekommenderat att byta ut det översta lagret bottensand mot ny sand. I samband med rengöringen är det bra att inspektera cementeringarnas status. Täta fogar och byt ut cementeringarna om det behövs.

Kontrollera regelbundet att brunnslock, brunnsringar och genomföringen för råvattenledningen är hela och täta och att ytvatten inte kan rinna in i brunnen. Om det är otätt bör det bytas ut. Det är bra om locket går att låsa. Djur ska inte gödsla marken närmast brunnen och dräneringen ska vara god.

Svaga länkar i ytvattentäkter

Ytvatten är i direktkontakt med omgivningen vilket gör att vattnet snabbt kan påverkas av markanvändning, förändringar i temperaturen och eventuella föroreningar som till exempel djurspillning.

Varmt vatten gynnar bakterietillväxt. Om temperaturen håller sig under 20 °C och helst håller sig under 12 °C, minskar risken för mikrobiell tillväxt. Intagspunkten i en sjö eller i ett vattendrag bör därför ligga så djupt som möjligt för så konstant temperatur som möjligt. Efter intaget bör ledningarna ligga på frostfritt djup eller isoleras mot kyla eller värme.

Det är bra att regelbundet inspektera vattentäkten och notera förändringar i markanvändningen i närområdet. Det kan också vara bra att lära känna vattentäkten genom att regelbundet, till exempel varje månad, genomföra en okulär besiktning av dricksvattnet och dokumentera eventuella förändringar i färg, lukt eller temperatur. Det enda sättet att veta om vattenkvaliteten är påverkad är dock genom att ta ett vattenprov och lämna det för analys med avseende på fysikaliska, kemiska och mikrobiologiska analysparametrar.

För en ytvattentäkt krävs regelbunden inspektion av intagspunkten och intagsområdet. Alger, löv eller skräp vid intaget bör tas bort och intagssilar behöver rengöras. Ett skyddsavstånd till intagsområdet bör hållas gentemot djurhållning eller annan markanvändning som kan påverka vattnets kvalitet.

Pumpar kan få in partiklar som skadar motorn. Ett sätt för att minska mängden partiklar är att sila vattnet genom ett sandfilter för att avlägsna organiska ämnen. I så fall bör filtersanden bytas eller tvättas under hösten. Om kolfilter används, bör patronen kontrolleras. Om UV-ljus används behöver lampan rengöras regelbundet och larmet kontrolleras.

Avloppsvatten ska inte kunna nå intagspunkten. Bristfälliga avlopp bör såklart åtgärdas men det är klokt att även skaffa sig kännedom om fungerande avloppsanläggningar i närområdet och var de har sina utsläppspunkter.

Inget vatten i kranen?

Himla trist! Du har sannolikt två spår att utreda.

1. Fel i anläggningen som förser hushållet med dricksvatten
2. Brist på vatten i brunnen

Om du inte vet med dig att brunnen då och då drabbas av vattenbrist är det naturligt att börja felsöka anläggningen. Om vattenförbrukningen är som vanligt och det finns vatten i brunnen finns problemet i utrustningen som förser huset med brunnsvatten. Felsökningen och råden varierar med vilken typ av brunn eller vattentäkt du samt vilken typ av pump och systemet i övrigt.

Här sammanfattar några råd om vanliga fel och åtgärder i dricksvattenanläggningar. Informationen baseras på broschyren Sköt om din brunn – råd om hur du går tillväga från SGU och Livsmedelsverket som du hittar nedan.

Felsökning – borrad brunn

Läs mer om borrade brunnar på sidan om brunnstyper och exempel på borrad brunn med sänkpump.

Felsökning – grävd brunn

Exempel på felsökning

Ett vattenprov tas från kökskranen och analysen visar höga järnhalter. Höga järnhalter kan ha flera orsaker med olika tänkbara åtgärder som följd.

Naturligt höga järnhalter i grundvattnet. Lämplig åtgärd kan vara järnfilter.

Korrosion av ledningar på grund av lågt pH. Lämplig åtgärd kan vara byte av skadade ledningar och pH-justering för att minska korrosion.

Ytligt vatten tränger ner i brunnen. Lämplig åtgärd är att täta brunnen.

För att kunna identifiera den troliga orsaken och mest lämpliga åtgärden behöver husägaren ta flera vattenprov för analys, framförallt i vattentäkten och i kranen.

Vattenprovet från brunnen visar om järnhalten redan förekommer i höga halter i råvattnet. Andra analysparametrar, till exempel hög COD (kemisk syreförbrukning), lågt pH eller alkalinitet, samt okulär besiktning (det du ser med ögat) indikerar om det finns inträngning av ytligt vatten i brunnen.

Är järnhalterna däremot låga i brunnen, är det sannolikt ledningarna som ger upphov till de höga järnhalterna i dricksvattenkranen. Notera att vissa dricksvattenkranar också har visat sig ge upphov till höga metallhalter. Ibland kan det alltså vara värt att ta flera vattenprover vid olika punkter om man misstänker kvalitetsproblem.

Exemplet är hämtat från Livsmedelsverkets faktaskrift Dricksvatten från små dricksvattenanläggningar för privat bruk från 2022.

Brist på vatten i brunnen

Om det är själva tillgången till vatten som är upphov till problemet kan det i sin tur ha olika orsaker.

• Låga grundvattennivåer (kan framförallt påverka grävda brunnar).
• Ökad vattenförbrukning eller läckage.
• Flera brunnar hämtar vatten från samma magasin av grundvatten.
• Markarbeten som vägbyggen och dikningar kan förändra grundvattennivån.

Mäta vattennivån i brunnen

Det är alltid bra att ha ett referensvärde när du börjar leta fel. Det vill säga, hur ser det ut när det är bra eller normalt? Då är det lättare att upptäcka avvikelser vid problem. En referens är att mäta vattennivån i brunnen då och då. Du räknar avståndet från markytan till vattennivån i brunnen. För grävda brunnar som är grunda i jämförelse med borrade använder man ofta så kallade klucklod och mätsticka eller måttband.

För borrade brunnar bör det finnas uppgift om detta i brunnsprotokollet då brunnen borrades. Det finns idag nivåmätare som går att installera i brunnen som gör att du som husägare snabbt kan få uppgift om vattennivå och tillrinning samt följa nivån över tid.

I ytvattentäkter kan låga nivåer innebära att vattenintaget hamnar ytligt. Detta kan i sin tur leda till luft i ledningarna och större risk för att växtdelar, alger och skräp sätter igen gallret till intaget samt högre temperatur vid intaget.

Ökad vattenförbrukning

Ibland kan vattenbristen bero på att hushållet har ändrat sina vanor och ökat sin vattenförbrukning. Det kan till exempel handla om ägarbyten där det nya hushållet kanske är fler eller använder mer vatten än tidigare. Ofta sammanfaller tillfälligt högre vattenförbrukning under sommar och tidig höst då grundvattennivåerna kan vara låga. Det kan handla om flera personer i hushållet och en högre grad av hemmavaro. Det kan därför vara en god idé att planera för klok vattenanvändning och spara på vatten om man vet med sig att tillgången kan tryta. Det kan också vara en god idé att söka efter eventuella läckor i hushållet.

Checklistor, fördjupning och länkar

Här har vi samlat länkar för vidare läsning och fördjupning:

• Lär känna din anläggning – Typ av brunn
• Anlägga ny dricksvattenbrunn
• Att ta vattenprov
• Hjälp att tolka provsvaret
• Spara på dricksvattnet

Faktaskrift, checklistor och broschyr

Livsmedelsverkets faktaskrift från 2024 med information kring ansvar, lagstiftning, vattentäkter, kvalitet och åtgärder. Dricksvatten från små dricksvattenanläggningar för privat bruk (pdf)

Sköt om din brunn – råd om hur du går tillväga, Livsmedelsverket och SGU 2014 (pdf)

Klimatsäkra brunn och avlopp – info från Miljösamverkan Sydost (pdf)