Steg för steg till nytt avlopp

Här samlar vi några råd i samband med valet av avloppssystem. Valet av avloppssystem beror på dina förutsättningar, dina önskemål och myndighetens krav på avloppsanläggningen. Filmen om vanliga avloppstekniker går igenom vanliga tekniska lösningar. I filmen Åtta steg till nytt avlopp guidar miljöinspektörerna dig genom ansökningsprocessen.

Vi vill stötta dig i processen:

  1. Sammanställ krav och önskemål på anläggningen.
  2. Utifrån dina förutsättningar får du en eller flera systemlösningar att välja mellan.
  3. Läs på och kan kolla upp vilka produkter som ingår i systemet.
  4. När du kommit så långt hoppas vi att du har ett bättre stöd i samtal med miljökontoret och företag som kan hjälpa dig att komma vidare.

Vanliga tekniker för enskilt avlopp

Vilken sorts avloppsteknik ska jag välja? Det är en vanlig fråga som oftast inte har ett enkelt rakt svar, för det beror på flera olika saker.

Mathias Hultberg från avloppsguiden.se berättar om vanliga avloppstekniker och vad du behöver tänka på inför val av teknisk lösning för din enskilda avloppsanläggning.

Innehåll i filmen:

  • Vad ska en avloppsanläggning klara av?
  • Slamavskiljare.
  • Markbaserad rening – infiltration och markbädd.
  • Minireningsverk.
  • Kompletterande fosforrening.
  • Källsorterande lösningar.
  • Bedömning av skyddsnivå.
  • Vilken typ av anläggning ska jag välja?

Åtta steg till nytt avlopp

Kom ihåg att det är du som husägare som äger processen inför att anlägga ett eget avlopp. Miljökontoret i din kommun är den lokala myndigheten som bedömer din ansökan och har därför inte i uppgift att hjälpa dig att välja teknik eller att upprätta handlingar till din ansökan. Behöver du professionell hjälp bör du anlita en sakkunnig konsult eller markentreprenör med kompetens inom området.

Miljöinspektörerna Rasmus Ahlm och Anna Levin från Ystad-Österlenregionens miljöförbund ger dig det viktigaste på två minuter.

Läs på om enskilt avlopp

Småskalig avloppsrening hör inte till allmänbildningen. Därför gör du klokt i att läsa på för att på så sätt bli en bättre beställare av produkter och tjänster, en starkare motpart gentemot myndigheten och förhoppningsvis en bättre avloppsägare.

Börja med att läsa in dig på syftet med avloppsrening och varför det är så viktigt att just din anläggning uppfyller kraven på rening.

Gå till din kommuns sida eller via deras hemsida och se vilka krav din kommun ställer på avloppsanläggningar och vad som gäller där du bor. 

Utifrån kommunens krav och information och förutsättningarna på din tomt och i ditt område ska du hitta en teknik som är lämplig för din avloppsanläggning. Även om du anlitar en entreprenör eller konsult för att hjälpa dig att välja teknik tjänar du själv på att vara ordentligt påläst.

Läs mer

Kontakta ditt miljökontor

Kontakta miljökontoret i din kommun och berätta att du står i begrepp att planera ett nytt avlopp. Fråga om vilka krav som ställs på avloppsanläggningar och vad som bör ingå i en ansökan/anmälan. Exakt vad som ska ingå i ansökan kan skilja mellan olika kommuner.

Miljökontoret har som sagt inte som uppgift att tala om för dig vilken teknik du ska välja men de krav som myndigheten ställer kan du använda som vägledning och utgångspunkt i diskussioner med entreprenörer, konsulter och tillverkare.

Vissa kommuner har särskilda va-rådgivare eller en särskild rådgivningsfunktion som du kan vända dig till för att komma vidare i dina frågeställningar.

Läs mer

Ta hjälp av entreprenör eller konsult

Kontakta en entreprenör eller konsult som kan hjälpa dig att planera anläggningens utformning och senare bygga den. Entreprenören/konsulten bör också kunna bistå dig i att göra ritningar och andra handlingar som ska bifogas ansökan.

Om det finns risk för förorening av vattentäkter eller om markförhållandena i området gör det problematiskt att anlägga ett enskilt avlopp bör du alltid anlita en konsult för en utredning av risker och möjligheter med olika avloppslösningar. Exempel på problematiska markförhållanden är t.ex. att grundvatten ligger nära markytan eller ett tunt jordlager innan berg.

Läs mer

Ansök om och invänta tillstånd

Ladda ner och fyll i blanketten om tillstånd för avloppsanläggningen eller beställ den. Tänk på att en korrekt ifylld blankett förenklar handläggningen och förkortar handläggningstiden.

Du bör också informera dina grannar om dina planer så att de får en chans att yttra sig. Olika regler gäller för grannyttranden i olika kommuner, så kontrollera vad som gäller där du bor. Observera att grannarna inte har formell rätt att neka dig att anlägga avloppet om miljönämnden tillstyrker din ansökan.

Skicka in ansökan och bifoga de handlingar som kommunen kräver. Var noga med att få med alla ritningar och övriga handlingar som krävs, speciellt om du har bråttom. Om några handlingar saknas tar ärendet längre tid. Ibland kan kompletteringar behövas och i många fall gör miljöinspektören ett besök på plats.

När du har fått ett skriftligt beslut från din kommun om tillstånd kan anläggningen börja byggas. Observera att man inte får påbörja anläggandet innan det finns ett tillstånd.

Gör upp med entreprenören om tidsplan för arbetet. Tänk på att anläggningens funktion kan försämras om den anläggs vid fel tid på året. En anläggning som byggs på vintern kan bli förstörd när tjällossning leder till sättningar i marken.

Observera att du i en del kommuner också måste göra en bygganmälan till byggnadsnämnden minst tre veckor innan arbeten som berör anordningar för vatten och avlopp påbörjas.

Läs mer

Anlägg, dokumentera och njut

Besiktningen av den färdiga anläggningen ser olika ut i olika kommuner. Vad som gäller i ditt fall bör framgå av tillståndsbeslutet. Hör med ditt lokala miljökontor om du är osäker.

När anläggningen är slutbesiktigad och godkänd kan den tas i drift. Då informeras också renhållningsförvaltningen i din kommun och du kommer att få en årlig eller ibland tätare tömning av slamavskiljare, sluten tank eller minireningsverk. Du är som fastighetsägare också ansvarig för att slamtömning etc. kan ske på ett bra sätt på din fastighet och du kommer att få betala en avgift för att detta utförs.

Se till att du har all information som är nödvändig för att du själv ska kunna sköta din anläggning, som driftsinstruktion, ritningar över anläggningen, avtal med konsult, entreprenör, teknikleverantör, etc. Om det finns särskilda villkor för driften av anläggningen i tillståndet från miljönämnden är det du som fastighetsägare som är ansvarig för att dessa uppfylls, även om du lejt ut detta i form av ett service- eller driftsavtal.

Läs mer

Saker som styr valet av avloppslösning

Omgivningens känslighet och förutsättningarna på din tomt avgör vilken avloppslösning som är lämplig. Tänk på dricksvattenbrunnar och utloppspunkt när du planerar för eget avlopp. Gör en nykter kostnadskalkyl. Se både till investeringen och driften samt hjälp med ansökan. Tänk på möjligheterna att hantera och ta hand om näringsämnena om du väljer en avloppslösning som möjliggör kretslopp.

Valet av avloppsteknik kan beskrivas så här.

Förutsättningarna på platsen

  • Vissa tekniska lösningar kräver utrymme inne i huset eller under huset.
  • På tomten behövs utrymme för att gräva ner tankar och slamavskiljare, och för att anlägga en reningsanläggning.
  • Typ av jordart och avstånd till berg eller grundvattenyta avgör om infiltration är möjlig.
  • Höjdskillnader på tomten är viktiga eftersom avloppsvattnet lättast leds med självfall till reningsanläggningen.
  • Skyddsavstånd krävs till vattentäkter.
  • För vissa typer av anläggningar har placeringen av utloppet från anläggningen betydelse.
  • En avloppsanläggning bör inte placeras för nära bostadshus, tomtgräns eller vattendrag. Vad som gäller finns angivet i bygganvisningar för respektive teknik.
  • System som endast används sommartid kan använda enklare tekniker, t.ex. resorption för BDT-vatten.

Läs mer

Vatten och avlopp hör ihop

Tänk på kopplingen mellan din dricksvattenförsörjning och ditt avloppssystem. Om tillgången till vatten är osäker, till exempel i vissa kustområden, kan du minska vattenanvändningen i hushållet genom att installera torrtoalett eller extremt snålspolad toalett och vattensnål teknik för bad, disk och tvätt. Om du eller dina grannar har egen brunn måste du se till att avloppsanläggningen placeras så att den inte förorenar dricksvattnet.

Realistisk kostnadskalkyl

Kostnaden för avloppssystemet har givetvis stor betydelse för dig som fastighetsägare. Tänk på att även ta med driftskostnaden och kontrollavgifter i kalkylen. Du kan räkna ut den ungefärliga årskostnaden genom att fördela investeringskostnaden över anläggningens förmodade livslängd och summera det med driftskostnaden för att lättare kunna jämföra kostnaderna för olika system.

Kretslopp

En teknik som möjliggör kretslopp av näringsämnen är lovvärt och ibland ett krav. När du väljer en kretsloppsanpassad lösning, se över möjligheterna för avsättning av restprodukterna. Har du möjlighet att använda urin och/eller komposterad latrin som gödsling på din egen tomt eller finns det lantbrukare i närheten som är intresserade av restprodukterna? Långa transporter av restprodukter bör undvikas. I vissa kommuner finns kommunala system för återföring av näringsämnen.

Tänk långsiktigt

Om du ska bo kvar på din fastighet i många år kan det vara värt att investera i en lösning med lång livslängd och som uppfyller högre krav än de som gäller idag.

Valet av avloppssystem beror på dina förutsättningar, dina önskemål och myndighetens krav på avloppsanläggningen.

Få en fingervisning om vilken systemlösning som passar dig:

Inför kontakt med miljökontoret

De flesta måste någon gång kontakta kommunen inför ansökan om tillstånd eller om det befintliga avloppet måste åtgärdas. Vi har listat en del saker som är bra att ta reda på och tänka på inför kontakten med miljökontoret, den lokala myndigheten.

Vi tar också upp exempel på frågor som det kan vara bra för dig som husägare att fråga miljökontoret om. Och när du ska ringa, tänk då på att många kommuner har särskilda telefontider och besökstider. Ring växeln och uppge ditt ärende så kan de ge dig mer information.

Saker att ta reda på inför kontakt

  • Erbjuder kommunen egen VA-rådgivning? Prata gärna i så fall med rådgivarna innan du pratar med miljökontoret (tillståndsmyndigheten).
  • Fastighetsbeteckning.
  • Läs på om förutsättningar och systemval på avloppsguiden.se.
    • Dricksvatten på egen fastighet och i närområdet (ca 200 m).
    • Markförhållanden.
    • Standard på byggnad – går det att bo där året om (inte vad man avser göra utan om det går).
    • Antal hushåll som anläggningen ska vara till för.
  • Ansökningsblanketter:
    • Sök reda på dem, läs igenom och spara frågor.
    • Ha blanketterna tillgängliga vid samtalet.

Exempel på frågor till miljökontoret

  • Vilka krav brukar man ställa på enskilda avlopp i ditt område?
  • Finns det plan- eller områdesbestämmelser?
    • Finns det områden med särskilda skydd? (Natura 2000, naturreservat, fornminnen)
  • Finns det planer på kommunalt vatten och avlopp i området?
  • Förväntad handläggningstid?
  • Något de vill betona apropå deras handläggning
    • Till exempel – vilka saker är det vanligt att folk måste komplettera eller missar när de ansöker om tillstånd?

Ansökans innehåll

Du bör kontakta din kommun inför att du ska ansöka om tillstånd. Miljökontoren kan information som är viktig inför att du sätter igång med projektering och förberdelser eller anlitar någon. Ta till exempel reda på vilka uppgifter miljökontoret kräver för att de ska se ansökan som komplett. Om viktig information saknas får inte miljökontoret fatta beslut, utan måste istället begära in kompletteringar.

Du sparar alltså tid genom att skicka in en så komplett ansökan som möjligt. Ofta kan du ladda ner ansökningsblankett, använda kommunens e-tjänst och få information om just din kommuns handläggning från kommunens webbplats.

Här listar vi de saker som myndigheten vanligtvis kräver att en ansökan om tillstånd ska innehålla för att vara komplett.

Fastighetsbeteckning och adress

Till exempel:

Renvattnet 1:19
Bostället 14
720 80 Landsbyn

Situationsplan över tomten

Situationsplanen bör vara i skala 1:400 till 1:1000 och följande bör märkas ut:

  • Fastighetsgränser och tillfartsväg för slamtömningsfordon
  • Avloppsanläggningens placering och utloppets placering
  • Byggnader, både befintliga och planerade
  • Avstånd till dricksvattenbrunnar, både egen och grannars inom det möjliga påverkansområdet, vanligen 100-200 m
  • Grundvattenytans strömningsriktning

Var hittar jag den informationen?

Om du bygger ett nytt hus kan du använda nybyggnadskartan. En egenritad, skalenlig skiss över din tomt kan också fungera. Från Lantmäteriet kan du beställa en karta över din fastighet gratis, ofta i skala 1:1000. Om du har e-legitimation kan du göra beställningen från Lantmäteriet under e-tjänsten ”Min fastighet”. Det går också bra att kontakta kundtjänst på 0771-63 63 63.

Beskrivning av planerad anläggning

  • En beskrivning av funktion samt en dokumentation av behandlingens resultat.
  • Drift- och underhållsinstruktion från leverantören
  • I den mån det behövs: En ritning över avloppsanordningens dimensionering och uppbyggnad i skala 1:50 – 1:100

Var hittar jag den informationen?

Om den planerade avloppsanläggningen är ett minireningsverk eller fosforfilter är prestandadeklarationen som följer med CE-märkningen ett bra underlag.

När det gäller produkter som inte omfattas av krav på CE-märkning bör tillverkaren eller entreprenören kunna hjälpa till med annat underlag. Leverantören bör kunna redovisa resultat från en oberoende utvärdering.

Om ansökan gäller markbaserad rening

  • Uppgifter om markförhållandena på platsen såsom siktkurva eller jordartsbestämning, höjdförhållanden på tomtens eventuella lågpunkter, berg i dagen, avskärande dränering
  • Uppgift om högsta grundvattennivån under året samt avstånd från markytan till berg
  • En bedömning av avloppsanläggningens påverkan på dricksvattentäkter och ytvatten
  • En ritning över avloppsanordningens dimensionering och uppbyggnad i skala 1:50 – 1:100, inklusive beskrivning av vilket material som lagts i bädden (kornstorlek på sand, makadam etc) och tjocklek på de olika lagren. Materialinformation är också viktig (t.ex. tvättad sand eller krossmaterial)

Jordartsbedömning och uppskattning av grundvattennivån kan göras med hjälp av en eller flera provgropar.

För markbaserade anläggningar kan entreprenören hjälpa till med beskrivning av anläggningen.

Läs mer

Eget omhändertagande av avfall

Vissa kommuner har krav på kretslopp av näringsämnen från avlopp. Ange om kretslopp är möjligt och i så fall hur du har planerat att ta hand om urin, latrin, slam, klosettvatten eller dylikt.

Var hittar jag den informationen?

Produktleverantören eller den entreprenör du anlitar kan ge upplysningar om vilka avloppsfraktioner (t.ex. slam, klosettvatten, urin etc) som uppkommer i anläggningen, och i vilka mängder.

Avloppsfraktioner från enskilda hushåll räknas som hushållsavfall, vilket innebär att kommunens renhållning ansvarar för omhändertagandet. Miljökontoret kan ge dig upplysningar om hur olika avloppsfraktioner tas omhand.

Hydrogeologisk undersökning

En hydrogeologisk undersökning bör bifogas om avloppet riskerar att påverka en dricksvattentäkt, eller om det finns annan risk för förorening. Undersökningen görs av en konsult och ska ge en fördjupad bild av jord-, berg- och vattenförhållanden på tomten.

Övriga upplysningar

Övriga upplysningar som är bra för kommunen att veta är:

  • Om avloppet gäller ett permanentboende eller fritidshus,
  • Om det kommer att upprättas servitut. Ett servitut behövs om avloppsanläggningen placeras på annans mark, eller utsläpp av avloppsvatten sker till dike på annans mark.
  • Vilken entreprenör som anlitas för arbetet.
  • Glöm inte kontaktuppgifter där kommunen kan nå dig.

Film om provgrop och ansökan

Se filmen där den erfarene VA-konsulten Peter Nilsson och miljöinspektör Rasmus Ahlm berättar om provgrop för enskilt avlopp, men även en del om ansökan.

Gemensamt VA för flera hushåll

Det kan ofta vara fördelaktigt, både ekonomiskt och miljömässigt, att anlägga en gemensam anläggning för vatten och avlopp för flera hushåll.

I vissa områden kan det vara svårt att ordna vatten och avlopp på den egna tomten. Ofta handlar det om områden där fritidshus omvandlas till mer permanent boende. I sådana så kallade omvandlingsområden kan tomterna vara små, husen ligga nära varandra och ofta nära sjöar och vattendrag.

Hur man löser vatten och avlopp i ett område beror på platsens förutsättningar – hur pass känslig omgivningen är, på markförhållandena och hur fastigheterna är placerade. För kommunens bedömning spelar det ofta ingen roll om du kallar ditt hus för fritidshus eller bostad.

Miljökontoret ser till husets standard och hur huset kan användas. Avlopp med vattentoalett innebär oftast högre krav, medan avlopp från enbart bad-, disk- och tvättavlopp (BDT) innebär lägre krav på avloppsrening.

Kommunens ansvar för vatten och avlopp

När kommunen tar ansvar för vatten och avlopp kallas det för allmänt VA. Med kommunen menas till exempel tekniska kontoret eller ett kommunalt bolag.

Allmänt VA kan bestå av anläggningar för en eller flera VA-tjänster: dricksvatten, avlopp eller dagvatten.

Om det saknas förutsättningar för att lösa vatten och avlopp på den egna fastigheten inom ett bebyggt område kan kommunen få ansvaret enligt Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) för att lösa VA-frågan. Kommunfullmäktige inrättar i så fall ett verksamhetsområde för den vattentjänst som behövs i området, till exempel vatten och avlopp.

I de allra flesta fall brukar det då bli fråga om anslutning till det allmänna VA-nätet, alltså kommunalt vatten och avlopp. Utgångspunkten är att VA-huvudmannen, som kan vara ett kommunalt bolag eller kommunens tekniska kontor, har rätt att ta ut avgifter av alla fastighetsägare inom verksamhetsområdet. VA-huvudmannen blir samtidigt skyldig att upprätta en förbindelsepunkt som visar var de boende kan ansluta sina ledningar till det allmänna VA-nätet.

Ett undantag är om du som fastighetsägare har en egen VA-anläggning som är bättre än kommunens. Då har VA-huvudmannen inte rätt att ta ut avgift. Det finns fall där enskilda fastighetsägare vunnit tvisten om avgift och anslutning men i de flesta fall som avgjorts i domstol har man bedömt kommunens VA-anläggning som bättre än fastighetsägarens enskilda anläggning.

Sett till kostnader och avgifter vid anslutning till det kommunala VA-nätet handlar det alltså om följande:

  • Markarbete för anläggande av ledningar på egen fastighet.
  • Anläggningsavgift – engångsavgift som blir aktuell vid anslutning.
  • Årlig VA-taxa.

Avgifter för att ansluta sig och årlig avgift enligt VA-taxan hittar du via din kommuns hemsida under vatten och avlopp. Det kan förekomma att kommunen tar ut en högre avgift, så kallad särtaxa, i områden där vatten och avlopp är särskilt kostsamt att lösa.

Det är bra att känna till att kommunen inte har några styrmedel som kan bestämma hur du eller andra ska bo eller använda huset. Kommunen planerar och kan styra utvecklingen i ett område med hjälp av kommunala planer. Översiktsplanen fungerar som övergripande inriktning för olika delar av kommunen  medan detaljplaner och områdesbestämmelser styr utformningen i ett visst område. Bygglov styr bebyggelsen på enstaka fastigheter.

Att bilda en gemensam anläggning – steg för steg

En gemensam anläggning innebär att flera fastigheter bildar en samfällighetsförening för att anlägga en så kallad gemensamhetsanläggning. En sammanfattning av hur det kan gå till:

  1. De boende pratar ihop sig.
  2. Dialog med miljökontoret om kravnivåer samt med lantmäteriet om frågor som rör gemensamhetsanläggningar och regleringar av fastigheter.
  3. En VA-utredning med projektering tar vid med hjälp av konsult eller sakkunnig gräventreprenör.
  4. Ansökan eller anmälan till miljökontoret för själva avloppsanläggningen.
  5. Ansökan om förrättning hos Lantmäteriet.
  6. Bildande av förening som ansvarar för den gemensamma anläggningen.
  7. Efter positiva beslut från miljökontoret och lantmäteriet anläggs VA-anläggningen.
  8. Drift, underhåll, egenkontroll och uppföljande miljötillsyn tar vid.

Tänk på att detta är en översiktlig beskrivning av en process och att det finns olika varianter och lokala förbehåll. Det finns även fall där de boende bildar en ekonomisk förening som tar ansvar gemensamhetsanläggningen.

Läs mer om gemensamhetsanläggningar

  • Gemensamt avlopp – så kan det gå till, folder från JTI (Institutet för jordbruksteknik), 2006. Innehållet i foldern fokuserar på arbetet med att få till en anläggning för gemensamt avlopp, två eller flera fastighetsägare.

På den här sidan

Rulla till toppen