Minireningsverk

Här sker avloppsreningen i en förtillverkad kompakt produkt. Den vanligaste varianten är slamavskiljning, dosering av flockningsmedel för att avskilja fosforn samt ett upplägg för biologisk nedbrytning där bakterier bryta ned föroreningar i avloppsvattnet.

Förenklat kan man säga att de flesta minireningsverk fungerar som stora avloppsreningsverk men i mindre skala. Det finns också paketreningsverk med passiva filter. Ett gemensamt drag är att de är förtillverkade kompakta anläggningar.

Denna systemlösning bedöms klara både normal och hög skyddsnivå med avseende på miljöskydd. Miljökontorens bedömningar kan variera beroende på produkt och typ av efterbehandling. De flesta miljökontor kräver någon form av efterbehandling av det renade avloppsvattnet.

Om minireningsverk

Allt avloppsvatten från hushållet leds till minireningsverket. Där sker slamavskiljning (mekanisk rening) och tillsats av fällningskemikalier för bilda ett fosforrikt slam (kemisk rening). Avloppsvattnet behandlas ytterligare genom att bakterier bryter ned föroreningar i vattnet (biologisk rening).

Det behandlade vattnet leds sedan ofta vidare till någon typ av efterbehandling, till exempel till ett resorptionsdike, för att ytterligare rena det från kväve och smittämnen. Läs mer om olika varianter av efterbehandling.

De flesta minireningsverk ska sedan 1 juli 2013 vara CE-märkta. Detta innebär bland annat att produkten ska ha testats enligt en EU-standard (SS-EN 12566-3). Med CE-märkningen följer en prestandadeklaration som anger hur bra produkten renar avloppsvatten enligt testet. Det är viktigt att betona att CE-märkningen inte är en garanti för att anläggningen klarar en viss skyddsnivå.

Vissa avloppsanläggningar, även kallade minireningsverk, omfattas inte av EU-standarden. Dessa kan formellt sett inte CE-märkas men kan ändå ha testats. Minireningsverket du väljer ska ha undersökts i en oberoende utvärdering.

Läs mer om CE-märkning av minireningsverk och prestandadeklarationer hos Boverket.

Minireningsverk kan användas för att behandla både blandat avloppsvatten och enbart BDT-vatten. Tekniken som används för rening är i princip densamma som i större kommunala reningsverk, det vill säga sedimentering (slamavskiljning), biologisk rening och kemisk fällning. Det finns även minireningsverk med enbart biologisk rening och enbart kemisk rening.

Det finns också paketreningsverk med passiva filter. Ett gemensamt drag är att de är förtillverkade kompakta anläggningar.

Den biologiska behandlingen sker med aktiva mikroorganismer, främst bakterier, som förekommer som ett aktivt slam eller som biofilm på ett bärarmaterial.

Idag finns det många olika tillverkare med likartade tekniklösningar. Anläggningarna varierar emellertid mycket i storlek, kostnad, utseende och i viss mån prestanda. Gemensamt är att de i hög grad är automatiserade vad gäller kemfällning, pumpning och luftning av den biologiska reningen och levereras/installeras kompletta att använda. Minireningsverk finns anpassade för ett normalhushåll (5 personer) och många tillverkare har även större modeller för gruppvisa lösningar.

Installation

Vissa modeller kräver extern slamavskiljning före minireningsverket. I de flesta modeller ingår dock mekanisk avskiljning som en av processerna i verket.

De flesta minireningsverk placeras under mark, ytbehov ca 3-10 m². Vissa modeller kan placeras ovan mark, i isolerat utrymme, t.ex. källare eller garage.

Anläggningen förankras och frostisoleras vid behov. I övrigt, se tillverkarnas anvisningar för detaljerade installationsinstruktioner. Provtagningsmöjlighet ska finnas på utgående vatten.

Installation av en avloppsanläggning ska alltid utföras av en sakkunnig person.

Miljö och kretslopp

Vid stabil drift utan störningar uppnås mycket god reduktion av fosfor och BOD i ett minireningsverk, medan reduktionen av smittämnen är mer osäker.

I de flesta (men inte alla) minireningsverk är reduktionen av kväve relativt låg.

Värdena i tabellen nedan avser verk med både biologisk och kemisk behandling, utan särskild processteknik för kvävereduktion.

Miljöskydd

Ämne	Reduktion i % av total mängd*
BOD	90
fosfor	cirka 70-90
kväve	30-60

*Hellström et al, 2003. Bra Små Avlopp slutrapport.

Det kemfällda slammet innehåller framförallt mycket fosfor som kan återföras till åkermark efter hygieniserande behandling, t ex lagring eller behandling i en komposterings- eller rötningsanläggning. Kretsloppet av fosfor förutsätter att slammet accepteras som gödselmedel av lantbruket.

Drift och skötsel

Slamtömning sker 1-2 ggr per år och utförs av kommunens slamentreprenör.

Vissa minireningsverk har slamavvattnare, vilket innebär att man själv tar hand om sitt slam. Detta görs lämpligen i en latrinkompost, och innebär en viss brukarinsats några gånger per år. Detta kan vara lämpligt för platser där slamtömningen är svår/dyr.

Regelbunden, professionell tillsyn via serviceavtal med tillverkaren bör finnas, vilket innebär minst en årlig funktionsgenomgång, byte av slitdelar vid behov och i vissa fall provtagning.

Brukarens ansvar består i att fylla på kemikalier vid behov samt att titta till verket då och då. Anläggningen bör förses med larmfunktion som indikerar t ex vid driftsstopp eller om påfyllning av kemikalier behövs.

Vissa tillverkare erbjuder ocksåövervakning och felrapportering via distans. Det vill säga att serviceorganisationen kan övervaka verket och ta del av felmeddelanden utan att besöka verket.

Att tänka på

Du måste ha tillstånd från miljönämnden innan du kan börja bygga din anläggning.
Ha en dialog med miljökontoret om kraven på din avloppsanläggning.
I stort sett alla avloppsanläggningar fungerar sämre vid mycket ojämn belastning.
Genom att ta hand om ditt avvattnade slam själv får du en lägre årskostnad för din avloppbehandling (under förutsättning att det finns avsättning för slammet). Du bör dock ta reda på vad som gäller i din kommun vid eget omhändertagande av slam.
För att uppnå hög skyddsnivå för smittskyddet enligt de allmänna råden måste du i de allra flesta fall leda det renade vattnet från minireningsverket till en efterbehandling innan det släpps ut till en å eller sjö.

Den översiktliga beskrivningen av fördelar och nackdelar utgår från rätt projekterande och rätt anlagda anläggningar.

Fördelar

Kompakt teknik, tar liten plats.
Bra på att rena fosfor.
Det har ett tydligt definierat utlopp där en provtagningsbrunn kan göra det möjligt att ta ett prov.

Nackdelar

Relativt känslig teknik, kräver regelbunden service och underhåll av sakkunnig.
Driftskostnader utöver slamtömning.
Små möjligheter till kretslopp, om man inte kan kompostera slammet själv och använda det på tomten.

Ekonomi

Investeringskostnaden för ett hushåll för ett system med minireningsverk och efterbehandling varierar beroende på förhållanden på fastigheten. Driftskostnaderna består av slamtömning 1-2 gånger per år, fällningskemikalie och serviceavtal.

Eventuellt hjälp med ansökan
Byggprodukter (själva minireningsverket)
Anläggande (Installation, grävjobb, ledningar, el)
Efterbehandling (resorptionsdike eller motsvarande)
Slamtömning 1-3 gånger per år
Fällningskemikalie och el
Tillsyn och service

Kontakta din kommun för uppgift om vilka taxor för slamtömning som gäller för fastigheten.

Se filmen där en miljöinspektör från Kungsbacka berättar hur man kan se om ett befintligt minireningsverk fungerar bra. Filmen är gjord för miljöinspektörer men passar även dig som vill veta mer.