Källsortering

På den här sidan kan du läsa om olika lösningar för källsorterande avloppsteknik. Det finns både alternativ med vattentoalett och torra toalettlösningar som inte använder vatten alls. Sorterande teknik innebär att avlopp och avfall från toaletten tas hand om på ett sätt medan övrigt avlopp från bad-, disk- och tvättvatten (BDT) tas hand om på ett annat.

För avloppslösningar med vattentoalett kan det handla om att samla allt från toaletterna i en sluten tank inför borttransport. Källsortering kan också innebära om en toalett utan vatten, torrtoa, där urin och avföringen tas hand var för sig. Separerande avloppsanläggningar bedöms ofta klara hög skyddsnivå för både smittskydd och miljöskydd. För att få mervärdena med kretslopp av näringsämnen och minskad risk för smittspridning gäller det att systemen som sådana är genomtänkta och säkra. Om du tar hand om det på egen tomt behöver du ha kunskap om hur du lagrar, komposterar och gödslar på ett klokt sätt.

Källsorterat WC-avlopp

I den här systemlösningen hanteras toalettavloppet och BDT-avloppet (bad-, disk- och tvätt) separat från varandra. Toalettavloppet samlas upp i en sluten tank och BDT-vattnet leds till en anläggning för BDT-rening.

Snålspolande toalett (max 1 liter per spolning) används för att undvika att tanken fylls onödigt fort. Det finns även toaletter som vi kallar extremt snålspolande (max 0,5 liter per spolning). Av denna sort finns det de som spolar med hjälp av vakuum.

Sluten tank

Sluten tank är inte en behandling utan en uppsamling av avloppet från vattentoaletterna inför vidare transport till behandlingsanläggning, t.ex. kommunala reningsverket eller hygienisering innan spridning på åkermark.

För att minska vattenmängden och därmed antalet tömningar kan det vara en god idé att ha en extremt snålspolande toalett, t.ex. en vakuumtoalett, kopplad till tanken. Sluten tank rekommenderas därför inte för blandat avloppsvatten från hushållet. BDT-avloppet behöver renas i en separat reningsanläggning.

Efter hygienisering kan avloppsvattnet användas för gödsling av odlad mark.

Exempel på slutna tankar från Uponor, Ifö, Fann och Wavin.

Installation

Viktigt att avståndet mellan toalett och tank inte är för långt och att lutningen på ledningen läggs enligt toalettillverkarens rekommendationer. Detta är extra känsligt om man använder en extremt snålspolande toalett.

En sluten tank dimensioneras vanligtvis efter vilken toalett och nyttjandegrad man har. För att hålla nere antalet tömningar per år bör man om möjligt inte ha mindre tank än 6 m³ för ett permanenthus.

Den slutna tanken bör ha minst en rejäl manlucka, för att man ska komma åt ordentligt vid slamsugning, kunna inspektera att tanken är helt tömd och vid behov kunna spola rent. Tankar med enbart snabbkoppling är inte att rekommendera.

För att undvika obehagliga överraskningar bör tanken vara försedd med nivålarm. Installation av en avloppsanläggning ska utföras av en sakkunnig person.

Miljö och kretslopp

Att samla upp klosettvatten separat är ett effektivt sätt för att minska utsläppen av smittämnen, kväve, fosfor och i viss mån även syreförbrukande ämnen (BOD).

Slutna tankar för WC-vatten innebär mindre risk för spridning av smitt- och näringsämnen lokalt eftersom avloppsvattnet behandlas på annan plats.

Miljöskydd

Ämne	Reduktion i % av total mängd*
Organiskt material (BOD)	42
Fosfor	75
Kväve	90

Med klosettvattenuppsamling i sluten tank finns stor potential för kretslopp av närsalter till odlad mark. Detta förutsätter att klosettvattnet hygieniseras först, t ex genom lagring eller behandling i en våtkomposterings- eller rötningsanläggning.

Läs mer om BDT-rening

Den översiktliga beskrivningen av fördelar och nackdelar utgår från rätt projekterande och rätt anlagda anläggningar.

Fördelar

• Mycket bra smittskydd.
• Mycket bra miljöskydd.
• Bra möjligheter till kretslopp.
• Driftsäker.

Nackdelar

• Kan kräva separata ledningar från toaletten till tanken (ombyggnation inne i huset).
• Ökade kostnader för extra tömning vid oplanerad användning.

Drift och skötsel

• Tömning av sluten tank, ca 1 gång per år, vid behov eller enligt schema. Utförs av kommunens renhållning.
• Tömning av slamavskiljare, ca 1 gång per år, enligt schema, om BDT-reningen består av markbaserad rening.
• Tanken bör ha ett nivålarm.

Ekonomi

Kostnader

• Eventuell renovering inomhus.
• Eventuellt en extremt snålspolande toalett.
• Sluten tank (byggprodukt, anläggande och installation).

Driftskostnaderna består mest av tömning av den slutna tanken (ofta en gång per år) och eventuellt tömning av slamavskiljaren till BDT-reningen (varje eller vartannat år),
600 – 1700 kr per tömning. Priset varierar i olika kommuner.

I denna broschyr finns prisuppgifter från 2015 för olika typer av installationer av vakuumtoalett och sluten tank. Priset för en toalett inkl tank och installation ligger mellan 65 000 – 105 000 kr. Kostnad för BDT-rening tillkommer.
Ladda ner: Att installera vakuumtoalett

Att tänka på

• För att inte få för stora kostnader för tömning av tanken är det viktigt att du använder en extremt snålspolande toalett.
• Viktigt med täta anslutningar och att toaletter inte står och läcker. Annars riskerar tanken fyllas med vatten.
• Det enda som ska spolas ned i en toalett är toalettpapper och det som passerat kroppen! Speciellt viktigt om en lantbrukare sprider klosettvattnet på sina odlingar.
• Det förekommer även fall där miljönämnden säger nej till sluten tank i vissa områden på gå grund av långa transporter i samband med tömningen.
• Du måste ha tillstånd från miljönämnden innan du kan börja bygga din anläggning.
• Ha en dialog med miljökontoret om kraven på din avloppsanläggning.

Källsorterande torra lösningar

Det här avloppssystemet utgår från en toalett som inte kräver indraget vatten. Kiss och bajs (urin och fekalier) hanteras separat. Liksom övrigt avlopp (BDT). Upplägget är vanligt för det enklare sommarboendet men det finns även varianter som är dimensionerade för åretruntboende.

Systemet bedöms klara hög skyddsnivå och ger goda möjligheter till kretslopps av näringsämnen. Men miljöskyddet, skyddet mot smittspridning och kretslopp bygger på att anläggningen sköts på ett lämpligt sätt. Det handlar om efterkompostering och att ha tillräckligt med yta för spridning. Det krävs dispens från miljönämnden att själv ta hand om sitt avfall från torrtoaletterna.

Det finns många varianter av torrtoaletter. Allt från att urin, fekalier och papper blandas i en latrintunna till toaletter som sorterar ut urinen, förbränningstoaletter och toaletter med inbyggd kompostering.

Bilden ovan beskriver en urinsorterande torrtoalett och BDT-rening. Urinen samlas upp i en tank eller motsvarande, fekalier och papper samlas i en behållare i eller under toaletten medan resterande avloppsvatten från bad, disk och tvätt leds till ett BDT-filter.

För att kunna skilja urinen från övrigt toalettavfall behövs en urinsorterande toalett. Systemet kräver en viss insats av brukaren vad gäller tömning av fekaliebehållare. Med denna lösning är det vanligt man själv tar hand om urin och fekalier på sin egen tomt.

Flera av BDT-vattenfiltren på marknaden i anpassade för användning under sommarhalvåret, och har en lägre kapacitet än anläggningar för permanentboende.

Läs mer om BDT-rening

Den översiktliga beskrivningen av fördelar och nackdelar utgår från rätt projekterande och rätt anlagda anläggningar.

Fördelar

• Mycket bra smittskydd.
• Mycket bra miljöskydd.
• Bra möjligheter till kretslopp, urinen är ett bra snabbverkande gödselmedel och komposterade fekalier är ett bra jordförbättringsmedel för din trädgård.

Nackdelar

• Kräver en del eget arbete med att tömma fekaliebehållaren.
• Om inte sorterad urin hämtas av kommunens entreprenör kräver urinhanteringen också en del eget arbete.
• Alla kommuner godkänner inte enklare BDT-vattenfilter.

Drift och skötsel

• Urintanken ska tömmas regelbundet, hur ofta beror på storlek på tank och hur mycket fastigheten nyttjas. Urinen hämtas av kommunens slamtömningsentreprenör, eller tas om hand på den egna tomten.
• Fekaliebehållaren töms normalt 3-4 ggr per år. Vanligt är att man efterkomposterar fekalierna i en latrinkompost på tomten.
• I toalettsystem med inbyggd kompostering behöver du som husägare hantera en lakvätska som rätt hanterad kan användas som gödning. Se tillverkarens anvisningar.

Ekonomi

• Investeringskostnaden för ett hushåll för ett system med torrtoalett och BDT-rening kan hållas låg då mycket av installationsarbetet kan göras av den händige fritidshusägaren. Ofta kombineras denna lösning med eget omhändertagande av urin och fekalier. Man kan säga att de relativt låga omkostnaderna för avloppsrening ersätts med en del eget arbete.
• Driftskostnaderna varierar med vilken typ av torrtoalett man valt. Om man t.ex. sorterar urinen till en urintank får man en årlig utgift för kommunal tömning av tanken.

Kostnader

• Torrtoalett/toalettsystem.
• Ev urintank.
• Installation av toalettsystem, ledning inomhus.
• BDT-rening.
• Ev tömning av urintank en gång per år.
• Ev latrinhämtning.
• Ev Filter och el/gasol (förbränningstoalett).

Att tänka på

• Om du har en tomt med berg i dagen eller tunna jordlager, kan det vara olämpligt med eget omhändertagande av urin och fekalier.
• Du bör följa rekommendationerna för latrinkompostering, läs mer här. (länk)
• Alla kommuner godkänner inte enklare BDT-filter.
• Ha en dialog med miljökontoret om kraven på din avloppsanläggning.
• Det krävs normalt inget tillstånd för att installera en torrtoalett samt BDT-rening men du behöver anmäla till miljökontoret. BDT-anläggningen är anmälningspliktig och du behöver söka dispens för att få ta hand om avfallet från toaletten på egen tomt.

Gödsla med urin och latrin på egen tomt

Du kan bidra till naturens kretslopp på din egen tomt med näringen från dina toabesök. Vi beskriver hur du tar om hand om avfallet från toaletten på ett säkert sätt.

För att få ta hand om urin, fekalier och latrin på den egna tomten behöver du kontakta din kommun. I vissa kommuner krävs tillstånd medan det i andra räcker med en anmälan. I alla lägen behöver du skicka in en ifylld blankett där du redovisar din situation och hur du tänker ta hand om urin, fekalier eller latrin.

Med latrin menar vi avfallet som uppstår när urin, fekalier och toalettpapper blandas. Detta avfall går att lagra och behandla över längre tid men kräver mycket strö då det är blött på grund av vätskan i urinen. Informationen på denna sida är anpassad för dig som separerar urin och fekalier då råden om behandling och spridning skiljer sig åt.

Urin – flytande näring

Merparten av näringsämnena kväve och fosfor finns i urinen. När kväve och fosfor hamnar i sjöar och vattendrag blir de föroreningar. Man vinner därför mycket på att ta om hand om urinen på ett bra sätt!

Källsorterad urin från enskilda hushåll behöver inte behandlas innan spridning, eftersom det vanligtvis innehåller ytterst lite smittämnen.

Vilka ytor behövs för att gödsla med urin?

När det gäller ytor för gödsling med urin kan svaret på frågan variera.

1. Till vilken yta räcker näringen i uppsamlad urin?
2. Hur stor yta behöver du för att gödsla utan att orsaka läckage av näringsämnen?

Om vi börjar med den första frågan. Urinen från en person under ett år räcker till att gödsla grödor upp till 400 m². Ytan beror även på vilken gröda du odlar och hur mycket näring den behöver.

Notera att 400 m² per person är en uppskattning som bygger på att du samlar in all urin, 100 %, under ett helt år. I praktiken är det svårt att få ihop den mängd som räcker till 400 m². Den som arbetar eller har delat boende går ju på toaletten på andra ställen än i hushållet. Det är också sannolikt att du förlorar lite kväve som dunstar i samband med lagring och spridning. Hur stor förlusten blir beror givetvis på hur den uppsamlade urinen lagras och sprids.

Om du vill räkna på egen hand kan du uppskatta hur mycket du är i huset, till exempel 50 % om du arbetar heltid. Om du samlar in hälften av all urin på ett år skulle den i teorin räcka till ca 200 m². Om du har ett fritidshus och uppskattar att du är där på heltid tre månader om året kan du dela 400 m² på 12 månader (ca 33 m²) för att få möjlig yta utifrån uppsamlad urin per månad och sedan multiplicera 33 med tre, det vill säga ca 100 m² som gödningen kan räcka till.

Tillbaka till den andra frågan om hur stor yta du behöver för att gödsla utan att orsaka läckage av näringsämnen som leder till olägenheter. Att ta hand om uppsamlad urin på ett lämpligt sätt handlar om att gödsla så att växterna kan tillgodogöra sig näringen. Marken måste vara lämplig för växlighet, det vill säga ha tillräckligt jordlager så att inte näringen rinner av och ner i vattendrag eller snabb transport ned i grundvattnet.

Avloppsguiden frågade Håkan Jönsson vid SLU, professor i kretsloppsteknik. Håkan rekommenderar en tumregel om att du bör räkna med 10 m² per person och år för att sprida urin och långtidslagrade fekalier. Han jämför med de ytor som brukar krävas för rening av avloppsvatten i mark, markbaserad rening.

Riktlinjerna för odlingsytor gäller för näring från en person under ett år. Om ni är flera i hushållet räcker näringen till större ytor.

Lagring och gödsling

Om du uringödslar grönsaker som är i kontakt med jorden och som äts råa, till exempel morötter, är rådet att det går minst en månad mellan spridning och skörd, som en extra försiktighetsåtgärd.

Det blir mindre lukt om du inte späder ut urinen, och dessutom får du en mindre volym att hantera. Men tänk på att grödan behöver rikligt med vatten för att kunna ta upp näringen, sannolikt mer än 10 gånger så stor mängd vatten som mängden urin. Om du gödslar med outspädd urin behöver du alltså vattna rejält i samband med spridningen.

Gödsling med urin ska ske under växtsäsongen, det vill säga april till oktober. Det bästa är att sprida urinen så nära markytan som möjligt och sedan mylla eller vattna ned den. Spridning av urin med vattenspridare är inte att rekommendera, eftersom det kan lukta mer och man riskerar att mycket av kvävet dunstar.

När det inte är läge att gödsla behöver du lagra urinen. För att behålla näringen, kvävet, och för att minimera risken för dålig lukt behöver kärlen vara täta och inte riskera att ta skada av frost.

Försök att anpassa val av grödor och din hantering av sorterad urin så att du kan gödsla då växterna behöver gödning. Vattna efter växternas behov av vatten. Ett tips är att passa på att uringödsla om du vet att det väntas bli regn. Då får du hjälp av regnet med bevattning och minskar risken att sprida dålig lukt.

Kompostering och lagring av fekalier

Fekalier innehåller smittämnen. På grund av smittämnena ska detta avfall inte hanteras hur som helst och inte heller användas i odling utan behandling. Behandlingen för att minska risken för smitta kan ske på olika sätt. Det vanligaste är att man lagrar materialet under en längre tid. Till vardags säger vi att vi komposterar fekalier, toalettpapper och strömaterial tills det blir jord. De som forskar och studerar eget omhändertagande av fekalier kallar det för långtidslagring.

Långtidslagring innebär lagring under 1,5-2 år innan materialet används i trädgården eller odlingarna. Även om fekalierna ser ut som jord och luktar som jord långt tidigare kan man inte vara säker på att det är helt okej att använda förrän efter 1,5-2 år. Under den långa lagringstiden minskar volymen drastiskt.

Vid kompostering nyttjar man värmen för att ta död på smittämnen. Kompostering eller varmkompostering innebär att komposten uppnår en temperatur på minst 50°C under en veckas tid. Under den tiden ska materialet röras om minst tre gånger för att allt material verkligen ska bli tillräckligt varmt. I de fall där man inte uppmätt en temperatur på minst 50°C under en vecka räknas det som långtidslagring, enligt ovan.

När en långtidslagring eller kompostering gjort så att smittämnena sannolikt försvunnit kallas det för att materialet är hygieniserat. När vi skriver ”behandlade fekalier” menar vi att de är hygieniserade och det ska då innebära låg risk att använda materialet i trädgården. Materialet luktar och ser ut som mullrik jord.

Gödsla med behandlade fekalier

Vid spridning av behandlade fekalier i din trädgård behöver du en odlingsyta på ca 10 m² per person och år. För latrin, som även innehåller urin, gäller samma spridningsyta som urin, det vill säga från 10 m² och uppåt per person och år.

Merparten av näringen finns som sagt i urinen. När vi skriver att du behöver en odlingsyta på ca 10 m² per person och år är det en uppskattning på möjlig odlingsyta utifrån alla näringsämnen från en person och år. I praktiken rör det sig sannolikt om mindre mängder näringsämnen och därmed mindre behov av odlingsyta. Det kan till exempel handla om ett fritidshus, där man inte vistas året om.

Om du använder behandlade fekalier för gödsling av grönsaker som är i kontakt med jorden och konsumeras råa, till exempel morötter, rekommenderas minst en månad mellan spridning och skörd.

Vid spridning är det bra att mylla ned de behandlade fekalierna så att näringen kommer växterna till godo och inte riskerar att rinna av mot vattendrag eller att kvävet förloras i gasform.

Tänk på att komposten eller behållarna för långtidslagring ska vara skadedjurssäker, täckt och ha tät botten. Det är viktigt att den har luftningshål så att syre kan komma in.

Vattna med gråvatten

Avloppsvattnet från bad-, disk- och tvätt kallas för gråvatten eller BDT-avlopp. Om du endast har små mängder gråvatten, till exempel enbart köksavlopp, kan du vattna med slaskvattnet.

Spridning av obehandlat BDT-avlopp ska ske direkt, för att undvika dålig lukt och bakterietillväxt. Vattna inte med vattenspridare. Det är bättre att använda droppbevattning eller liknande.

Ta hand om avloppsslam på egen tomt

På platser där det är svårt att lösa slamtömning med slamtömningsfordon kan en lösning vara att ta hand om avloppsslammet på den egna fastigheten. Avloppsslam är ett blött material och det finns produkter som avvattnar eller centrifugerar avloppet så att du lättar kan kompostera det.

Avloppslösningar med kemisk fällning ger ett fosforrikt slam. I annat fall innehåller avloppsslam inte så mycket näring, merparten av näringsämnena i avloppsvattnet finns i vattenfasen och går vidare till reningssteget som följer på slamavskiljaren.

Genom att ta hand om urin, fekalier eller slam på egen hand kan du minska kostnaderna hämtning av latrin eller slamtömning. Glöm inte att kontakta ditt miljökontor om du planerar att ta hand om avfallet från toaletten eller avloppsslammet på din egen tomt.

Fördjupning: riktlinjer från WHO

Världshälsoorganisationen WHO och FN:s miljöprogram (UNEP) har tagit från riktlinjer för säker användning av gödsling med urin, behandlade fekalier samt avloppsvatten. De råd och rekommendationer som finns på denna informationssida baseras på dessa riktlinjer.

WHO, 2006, Guidelines for the safe use of wastewater, excreta and greywater
Volume 1: Policy and regulatory aspects

Toaletter

För många husägare ligger det närmast till hands att installera en vanlig WC. En vanlig vattentoalett använder ca en femtedel av den totala vattenförbrukningen i ett hushåll.

Det finns olika typer av snålspolande toaletter, där materialet transporteras bort med vakuum eller med självfall. Dessa är användbara om det till exempel är ont om vatten eller om toalettavloppet ska samlas upp i sluten tank.

Urinsorterande toaletter sorterar ut urinen för sig, och har därför ett ”extra” utlopp. Det finns både vattentoaletter och torrtoaletter med urinsortering. Mest vatten sparas förstås genom användning av en torrtoalett, och här finns en rad olika modeller.

Varför ska jag välja något annat än vanlig toa?

Av flera orsaker kan det vara motiverat att välja en annan typ av toalett än den traditionella vattenklosetten.

Vattenbrist

I vissa områden är det inte tillåtet att använda vattentoalett med hänvisning till vattenbrist eller risk för saltvatteninträngning pga stora vattenuttag.

Skydda dricksvattentäkten

Om din avloppsanläggning ligger nära din egen eller någon annans brunn finns det risk för förorening av dricksvattnet. Genom att använda en torr toalettlösning eller en sluten tank för klosettavloppet undviker du att släppa ut en stor del av de smittämnen och andra föroreningar som annars skulle ha hamnat i avloppet.

Höga krav på rening

I känsliga områden, t ex nära kusten eller en sjö, ställer kommunen ofta höga krav på avloppsreningen. Ett sätt att uppfylla dessa krav är att undvika att släppa ut så mycket i avloppsanläggningen, t ex genom att leda hela eller delar av avloppsvattnet till en tank.
Med urinsorterande vattentoalett samlar man upp urinen för sig, och behandlar övrigt avlopp t ex i en markbädd eller infiltration. På detta sätt kan man uppnå hög skyddsnivå i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar.

Enklare och billigare avloppsrening

Det kan bli billigare för dig att installera en enkel torrtoalett bland annat därför att behandlingsanläggningen för resterande avloppsvatten (bad- disk- och tvättvatten) ofta kan göras enklare.

Rätt sak på rätt plats

Toalettavfallet innehåller mycket växtnäring som kan komma till användning på odlad gröda på den egna fastigheten eller i ett större system istället för att övergöda våra hav och sjöar. De viktigaste näringsämnen som finns i avloppsvatten – kväve, fosfor och kalium – finns främst i toalettavfallet.

Vanlig vattentoalett (WC)

En vattentoalett av äldre modell använder mycket stora mängder vatten vid varje spolning. En vanlig vattentoalett använder ca 35 liter vatten per person och dygn, eller ca 20 % av hushållets totala vattenanvändning.

På nyare, snålspolande toaletter är det vanligt med en spolning för lilla spolningen (ofta ca 2 liter) och en för stora spolningen (ofta ca 4 liter).

På senare tid har vägghängda modeller blivit vanligare även för privat bruk. Fördelen är att badrummet blir mer lättstädat. Dessa kräver dock en stadig upphängning.

När vanlig WC används blir du begränsad till en behandlingsanläggning som kan behandla allt avlopp gemensamt.

Extremt snålspolande toaletter

Vakuumsystem

Vakuumtoaletter är toaletter som har extremt snål vattenförbrukning, ca 0,5-0,7 liter per spolning, och är därför särskilt lämpliga på fastigheter med sluten tank. Toalettavfallet transporteras med vakuum, och vatten används bara för att skölja toalettskålen. Undertryck i ledningar skapas med hjälp av en vakuumenhet.

Avloppssystem med vakuum har länge använts i stor skala på fartyg, tåg osv. Det finns även ett antal småskaliga vakuumsystem på marknaden, som är anpassade till enskilda hushåll. I dessa aktiveras vakuumenheten endast vid användning och är inte ständigt igång, vilket gör att energiförbrukningen är låg.

Några exempel på vakuumtoaletter på marknaden.

Installation

I broschyren Att installera vakuumtoalett (pdf) från 2015 finns handfasta tips om hur du installerar vakuumtoalett i olika hustyper:

• Sommarstuga med krypgrund
• Villa med platta på mark
• Äldre villa med källare och flera toaletter
• Villa med befintlig sluten tank
• Nytt hus med platta på mark
• Flera hus på samma fastighet

Installation av ett vakuumsystem görs av VVS-installatör och elektriker. Ledningarna kan vara klenare än i självfallssystem, och man är inte beroende av fall. Det är även möjligt att lyfta upp avloppet, d.v.s. placera tanken på en högre nivå än utgående ledning från huset. Beroende på fabrikat, placeras vakuumenheten på lämplig plats inomhus eller i anslutning till den slutna tanken.

Urinsorterande vattentoalett

En urinsorterande vattentoalett har två fack. I det främre facket spolas urinen ned med en liten mängd vatten och leds till en tank på fastigheten. Övrigt avloppsvatten från toaletten (och allt toalettpapper) måste behandlas i en anläggning tillsammans med bad- disk- och tvättvattnet.

En urinsorterande vattentoalett kan i princip användas överallt där vanlig vattentoalett fungerar, men två ledningar och uppsamlingstank för urinen krävs.

Syftet med att använda urinsorterande toalett kan vara för att skapa ett kretslopp av näringsämnen, minska på utsläppen eller för att spara vatten. De urinsorterande toaletterna är studerade under ett tiotal år och det är känt hur de vanligaste problemen kan åtgärdas.

Idag finns omkring 20 000 urinsorterande toaletter i porslin installerade i Sverige. Om urinsorterande plasttoaletter och insatser i torrdass inkluderas är antalet omkring 130 000.

Installation

Urinen leds i en separat ledning från toalettstolen till en sluten tank som är nedgrävd på fastigheten eller placerad i källare/krypgrund.

Eftersom urin är mycket korrosivt ska metaller undvikas i alla material som kommer i kontakt med urinen.

En tank för uppsamling av urin bör vara omkring 3 m³ för ett hushåll. Det brukar räcka för tömning en gång per år.

Tanken ska fyllas från botten och tryckutjämnas men bör ej ventileras. Manluckan ska vara tät och möjlig att låsa. Nivålarm kan vara bra.

Miljö och kretslopp

Med en urinsorterande vattentoalett kan man minska vattenanvändningen jämfört med en konventionell WC. Genom att använda ”lilla” spolningen (1-2 dl) vid ca 5 av 6 toalettbesök per dag minskas vattenanvändningen med upp till 60 %. Detta är speciellt viktigt i områden med vattenbrist.

Om man samlar upp urinen i en tank, undviker man att släppa ut en stor del av näringsämnen från avloppet till naturen. Ca 80% kväve och mer än 50 % fosfor från hushållets avlopp finns i urinen.

Med en urinsorterande toalett finns god möjlighet till kretslopp av näringsämnen i avloppet. Har man inte möjlighet att använda urinen på sin egen tomt krävs det att kommunen eller en lantbrukare kan hämta och ta emot urinen för att efter lagring sprida materialet på jordbruksmark.

Drift och skötsel

Uppsamlingstanken för urin måste tömmas regelbundet, antingen av fastighetsägaren (för gödsling på fastigheten) eller av kommunen/entreprenör. Om en toalett läcker måste detta åtgärdas omgående för att undvika att tanken fylls med bara vatten.

För att undvika stopp i urinvattenlåset bör du rengöra urinskålen regelbundet. Läs skötselrekommendationer för urinsorterande toalett (pdf).

Tänk på att

• Urinsortering är en bra teknik om du vill minska kväveutsläppen. Speciellt viktigt för dig som bor nära kusten!
• Urin är ett snabbverkande gödselmedel med minimal risk för smittspridning. Utmärkt i trädgårdsodling!
• Du behöver godkännande från din kommun för att hantera urin på din egen fastighet.

Torrtoaletter

Urinsorterande torrtoalett

En urinsorterande torrtoalett har ett utlopp för urin i den främre delen av toaletten. Fekalier och papper faller från den bakre delen av toaletten och samlas upp i en behållare i eller under toaletten. I vissa toaletter ingår en spolningsfunktion av urinskålen, andra spolas med en kopp vatten vid behov.

Det finns urinsorterande torrtoaletter av plast och porslin på marknaden.

Exempel på urinsorterande torrtoalett i plast. Från vänster: Separett Weekend, Separett Villa och MullToa Separera. I produktregistret kan du se fler. 

Installation

En urinsorterande toalett kräver en särskild avloppsledning för urin. Fekalier samlas antingen upp i en behållare i toaletten eller i ett utrymme nedanför toaletten. Modeller med fekalieuppsamling i toaletten kräver ingen håltagning i golv för nedfallsrör och inget utrymme under golvet. I vissa modeller ingår en fläkt och elanslutning behöver därför anordnas.

Enklare modeller kan ofta installeras av en händig villaägare.

Miljö och kretslopp

En urinsorterande torrtoalett förbrukar mycket mindre vatten än en konventionell WC. Detta är speciellt viktigt i områden med vattenbrist.

Om man samlar upp urin i en tank och fekalier och papper i en behållare, undviker man att släppa ut merparten av näringsämnen och smittämnen från avloppet till naturen. Ca 90% kväve och 85 % fosfor från hushållets avlopp finns i toalettavfallet.

Med en urinsorterande torrtoalett finns god möjlighet till kretslopp av näringsämnen i avloppet. Har man inte möjlighet att använda materialet på sin egen tomt krävs det att kommunen eller en lantbrukare kan hämta och ta emot urinen för att efter hygienisering sprida materialet på jordbruksmark.

Drift och skötsel

Tömning av uppsamlingsbehållare för urin görs vid behov, antingen genom kommunens försorg eller av fastighetsägaren för spridning i trädgården. I en del kommuner finns storskaliga system där urinen hämtas mot ersättning och används på åkermark. Fråga din kommun vad som gäller där du bor.

Någon typ av strömedel kan användas för att suga upp fukt och minska risken för flugor och lukt i fekaliebehållaren, t ex sågspån, torvströ, mull eller liknande. Kalk och aska, som ibland används som strömedel, har högt pH och bidrar till avdödning av bakterier. Detta gör dock även att ingen kompostering sker vid efterkomposteringen, vilket bl a resulterar i en större volym material att hantera.

För att underlätta tömning av fekalier, placeras lämpligen en säck (plast eller vaxad papp) i fekaliebehållaren. Behållaren lyfts i vissa modeller uppåt, in i badrummet. Är behållaren placerad i källarutrymme kan bytet av behållare ske i källaren. Tömning kan ske när uppsamlingskärlet är fullt eller efter ett förutbestämt intervall. Erfarenheter har visat att ett tätare tömningsintervall ger en enklare hantering. Materialet bör sedan efterkomposteras en tid innan användning.

Tänk på att

• Urin är ett snabbverkande gödselmedel med minimal risk för smittspridning.
• Du behöver godkännande från din kommun för att hantera urin på din egen fastighet.
• Att montera urinsorterande insats i ett befintligt torrdass minskar problem med flugor och lukt. Tunnan fylls heller inte lika snabbt!
• Du måste söka tillstånd hos din kommun för att själv få ta hand om latrinen på fastigheten. Invänta ett skriftligt tillstånd innan du anordnar din latrinkompost.

Komposterande toaletter

I multrummet samlas avfallet i en stor behållare under toaletten där det bryts ner biologiskt. Multrum kallas ibland för stor biologisk toalett. Systemet kan även ta hand om det komposterbara hushållsavfallet.

Mulltoaletten, eller den lilla biologiska toaletten som den också kallas, har en mindre behållare i anslutning till toalettstolen. I uppsamlingsbehållaren rörs avfallet om i intervaller – manuellt eller mekaniskt – för att påskynda nedbrytningen till mull. Multrum och mulltoaletter har funnits i många år, framförallt i fritidshus, och flera olika fabrikat förekommer på marknaden.

Det finns även produkter som placeras efter vanlig vattentoalett som skiljer vätskan från det fasta i en separator. Den fasta delen komposteras som i en mulltoa medan den våta går vidare för rening. Denna separering är en sorts förbehandling.

Exempel på mulltoaletter i plast.

Installation

Multrumsbehållaren kräver stort utrymme och placeras vanligen i ett källarplan eller i grunden. Detta utrymme bör vara uppvärmt på vintern, alternativt kan behållaren vara eluppvärmd eller isolerad.

Mulltoalett kräver inget extra utrymme eftersom avfallet samlas upp i en behållare i toalettstolen. Normalt måste en mulltoalett placeras i ett uppvärmt utrymme och anslutas till el.

Miljö och kretslopp

Om man tänker sprida mullen på grönsakslandet kan det vara lämpligt att efterkompostera i en latrinkompost. Vissa multrum har uppsamling av överskottsvätska (cirka 50-100 liter per år) som är näringsrik, vilket kan fungera som ett alternativ till urinavskiljning. Av hygieniska skäl bör vätskan helst lagras mer än ett år innan den används som gödning.

Drift och skötsel

För att nedbrytningen i multrummet ska fungera krävs viss fuktighet och lufttillförsel. Multrum fungerar som ett slutet system där avfallet bryts ner till en hygienisk slutprodukt användbar som jordförbättringsmedel. Skötsel sker i form av tillsats av strö och eventuellt omrörning samt tömning vid behov (vilket kan ske med flera års mellanrum beroende på belastning och storlek på multrum).

För att mulltoaletten ska fungera krävs skötsel i form av regelbunden tömning, tillsats av strö och eventuellt omrörning. Med hjälp av ett värmeelement och en fläkt kan vätskan avdunsta och fuktigheten kontrolleras.

Problem med flugor, dålig lukt och vätskeöverskott kan förekomma i multrum och mulltoaletter. Detta kan ofta åtgärdas genom tillsats av strömedel.

Tänk på att

• Mulltoa kan vara olämplig för fritidshus som hyrs ut eller som används oregelbundet, eftersom den kräver omsorgsfull skötsel och har en begränsad kapacitet.
• Multrum och mulltoaletter fungerar oftast bättre om de kompletteras med urinsortering. Det är dock viktigt att materialet inte blir för torrt, för då sker ingen kompostering.
• Du måste söka tillstånd hos din kommun för att själv få ta hand om latrinen på fastigheten. Invänta ett skriftligt tillstånd innan du anordnar din latrinkompost.

Utedass (latrin)

Torrtoaletter för latrinkompostering är ofta av väldigt enkel modell. Det är också den billigaste lösningen om man latrinkomposterar. Vanligtvis placeras den i en separat byggnad – ett traditionellt utedass!

Utedass med urinsorterande insats.

Installation

I handeln finns gör-det-självsatser och ritningar för utedass att köpa. Utrymmet för latrintunnan bör ventileras.

Utedasset kan på ett enkelt sätt kompletteras med en urinsorterande insats och en dunk för uppsamling av urin.

Miljö och kretslopp

Med en torrtoa förbrukas mycket mindre vatten än med en konventionell WC. Detta är speciellt viktigt i områden med vattenbrist.

Om man väljer att ha torrtoa undviker man också att släppa ut merparten av näringsämnen och smittämnen från avloppet till naturen. Ca 90% kväve och 85 % fosfor från hushållets avlopp kan samlas upp i latrintunnnan.

Med torrtoa finns god möjlighet till kretslopp av näringsämnen i avloppet. Latrinen kan komposteras i en latrinkompost på tomten och sedan användas som mull t ex på bärbuskar.

Drift och skötsel

Genom att varva latrinen med strömedel (till exempel barkmull, träspån eller torv) kan lukt och flugor motverkas samtidigt som förutsättningarna för kompostering förbättras.

Tömning av latrin sker vid behov, några gånger per säsong. Latrinen komposteras i en latrinkompost på tomten alternativt hämtas av kommunens renhållningsentreprenör.

Om dasset kompletterats med urinsortering ska uppsamlingsbehållaren tömmas vid behov. Läs mer under urinsorterande torrtoalett.

Tänk på att

• Att montera urinsorterande insats i ett befintligt torrdass minskar problem med flugor och lukt. Tunnan fylls heller inte lika snabbt!
• Du måste söka tillstånd hos din kommun för att själv få ta hand om latrinen på fastigheten. Invänta ett skriftligt tillstånd innan du anordnar din latrinkompost.
• Många kommuner har upphört med latrinhämtning.

Förbränningstoalett

I en förbränningstoalett förbränns allt toalettavfall (det vill säga urin, fekalier och toalettpapper) vid hög temperatur och det enda som blir kvar är en liten mängd aska (några dl per person och månad). Förbränningen av toalettavfallet sker med hjälp av el eller gasol.

Den vanligaste typen av förbränningstoalett spolas inte med vatten. För att toaskålen inte ska bli smutsig används en påse vid varje toalettbesök (påsen ser ut ungefär som ett stort kaffefilter och läggs ned i toaskålen). Vid ”spolning” ramlar toalettavfallet ned till förbränningskammaren som ligger i själva toaletten. Sedan sker förbränning under ca 60-70 minuter. Toaletten kan användas och ”spolas” under tiden.

Det finns också en modell där en vakuumtoalett är kopplad till en brännkammare som drivs med gasol eller el. Vakuumtoaletten används som en vanlig WC, men transporterar avfallet med luft istället för vatten. Ca 0,5 l vatten går åt vid varje spolning. Toalettavfallet och spolvattnet samlas upp i en tank som är kopplad till brännkammaren. En styrenhet styr när toalettavfallet går till brännkammaren och när förbränning startar.

Exempel på förbränningstoaletter: Cinderella (torr förbränningstoalett) och Combutech vakuumtoalett med förbränning.

Installation

Olika typer av förbränningstoaletter installeras på olika sätt och det är viktigt att följa tillverkarens anvisningar.

Torra förbränningstoaletter är relativt lätta att installera eftersom de inte behöver kopplas till vatten. Däremot behöver de tillgång till el. De behöver inte stå frostfritt, utan kan stå i ett ouppvärmt utrymme på vintern. Det allra viktigaste vid installation av en torr förbränningstoalett är att skorstenen installeras på rätt sätt. Annars kan katalysatorn sätta igen, vilket kan ge problem med lukt.

Miljö och kretslopp

Om man samlar upp och förbränner urin, fekalier och toalettpapper, undviker man att släppa ut merparten av näringsämnen och smittämnen från avloppet till vatten. Ca 90 % kväve och 85 % fosfor från hushållets avlopp finns i toalettavfallet, och bara genom att ta bort toalettavfallet uppfyller man hög skyddsnivå för fosfor och kväve vad gäller utsläpp till vatten.

Vid förbränningen fastnar fosforn från avloppet i askan, medan kvävet går till luften. Utsläppen till luft från torra förbränningstoaletter motsvarar ungefär utsläppen från moderna vedpannor.

Askan från förbränningen kan spridas i trädgården. Men möjligheten till kretslopp är ganska liten, eftersom kväve går till luft och fosforn som finns i askan är svårtillgänglig för växterna. Askan är framförallt att betrakta som ett kalknings- och kaliumgödselmedel.

Eftersom el eller gasol används vid varje spolning beror förbrukningen på hur mycket toaletten används. Om man använder toaletten ofta, t.ex. vid permanentboende, kan förbrukningen av el eller gasol, och därmed energikostnaden, bli relativt hög.

Drift och skötsel

I torra förbränningstoaletter ska en påse läggas ned i toalettskålen vid varje användning. Se till att följa tillverkarens anvisningar för skötsel och underhåll.

Om man har en förbränningstoalett som drivs av gasol måste man se till att byta gasolflaska i tid.

Askan töms regelbundet (hur ofta beror på hur mycket toaletten används) och kan spridas i trädgården. Eftersom förbränningen sker vid hög temperatur finns inga smittämnen kvar i askan och den kan spridas direkt utan kompostering eller lagring.

Tänk på att

• Om toaletten används ofta kan förbrukningen av el eller gasol bli hög och därmed också kostsam.
• Torr förbränningstoalett är ofta inte lämplig att använda i offentliga utrymmen eller i stugor som hyrs ut mycket, eftersom det är viktigt att man använder en påse vid varje besök.
• Du behöver oftast dispens/tillstånd för att installera en förbränningstoalett. Kolla med miljökontoret i din kommun vad som gäller.
• Du måste ha godkänd behandling av bad-, disk- och tvättvattnet. Kolla med miljökontoret i din kommun vad som gäller.

Övriga torrtoaletter

Paketeringstoalett och frystoalett är två andra typer av torrtoaletter.

Paketeringstoalett

Paketeringstoaletten fungerar genom att avloppet försluts i folie efter varje användning. Denna toalett kan användas i bostäder, husvagnar och båtar. Plasten kring avfallet har inneburit svårigheter för kommunens avfallshantering och toaletten tillåts därför inte i alla kommuner. Det finns numera biologiskt nedbrytbar spolfolie, och ”paketen” kan läggas i en latrinkompost.

Frystoalett

Frystoaletten fungerar genom att avfallet fryses ner till under -10°C. Elanslutning krävs. Latrinen kan antingen hämtas av kommunen eller komposteras. Latrinen kan hinna tina i samband med hämtningen, varför den kan behöva förvaras i tättslutande kärl av plast eller plåt.

Tänk på att

• Toaletter som är beroende av elektricitet, t ex frystoaletter, fungerar inte vid elavbrott.
• I driftskostnaden för avloppslösningen måste man räkna in förbrukningsvaror såsom spolfolie eller el om man väljer denna typ av lösning. För en permanentboende familj kan denna kostnad bli ganska hög.
• Du måste ha godkänd behandling av bad-, disk- och tvättvattnet. Kolla med miljökontoret i din kommun vad som gäller.

Jämförelser och broschyrer om toaletter

Här samlar vi information som du kan ladda ned och skriva ut.

Jämför olika toaletter

Avloppsguidens översiktliga jämförelse från 2009 av olika varianter av toaletter.
Jämför olika toaletter

Att installera vakuumtoalett

I broschyren från 2015 finns handfasta tips om hur du installerar vakuumtoalett i olika hustyper i befintliga hus eller vid nybyggnation. Att installera vakuumtoalett

Toaletter för källsortering – Vacuumtoaletter och urinsorterande torrtoaletter

Broschyren beskriver olika tekniklösningar med avseende på vakuumtoaletter och urinsorterande toaletter. Från ett projekt 2010 mellan Södertälje kommun och Avloppsguiden. Toaletter för källsortering

Marknadsöversikt – Produkter för enskilt avlopp

Överskådlig produktinformation från 2023 som bland annat tar upp toaletter. Översikten öppnas i ett nytt fönster:

• Marknadsöversikt – Produkter för enskilt avlopp